Ny insats hjälpte lågutbildade nyanlända till jobb

Rapportförfattarna följer 140 nyanlända lågutbildade i Göteborgs kommun som deltog i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser 2017–2018. Hälften av gruppen blev lottade till ett försök där de gavs extra mycket stöd. Kommunen, Arbetsförmedlingen och ett kommunalt bostadsbolag arbetade tillsammans för att ge deltagarna språkträning, arbetspraktik samt hjälp att söka arbete.

Året efter försöket hade ungefär 30 procent av dem som fått erbjudande om att få den extra hjälpen sysselsättning, jämfört med 15 procent av jämförelsegruppen.

Som sysselsatt räknas den som har ett osubventionerat arbete eller ett nystartsjobb. Anställningar med mycket hög subventionsgrad räknas inte som sysselsättning.

– Vi ville ha ett mått som fångar att en person etablerat sig ordentligt på arbetsmarknaden, och har därför inte räknat in exempelvis extratjänster (där hela lönen betalas av staten) eller andra subventionerade anställningar där 80 procent av lönen betalas av staten, säger forskaren Ulrika Vikman som är en av flera rapportförfattare. 

Det tar tid för nyanlända flyktingar att etablera sig i Sverige. Det gäller särskilt nyanlända med låg utbildning. Tidigare studier visar samtidigt att lågutbildade sällan tar del av intensiva insatser under de första åren i Sverige.

– Det här försöket visar att etableringen av nyanlända med låg utbildning går att skynda på genom att ge mer intensiv hjälp. Insatsen är inte heller särskilt dyr i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska insatser, säger en annan av rapportförfattarna, Johan Egebark, analytiker vid Arbetsförmedlingen.

Bakgrund och metod

I april 2017 lottades hälften av totalt 140 lågutbildade nyanlända till en behandlingsgrupp som fick erbjudande om att delta i en insats med intensifierad hjälp. 44 personer tackade ja. Resultaten bygger på jämförelse mellan dem som erbjöds att delta och den jämförelsegrupp som inte fick erbjudandet.