Olika mått på social rörlighet ger samma bild av jämlikhet

Social rörlighet handlar om hur mycket en persons bakgrund påverkar deras möjligheter i livet, till exempel vilka jobb de får och hur mycket de tjänar.

Inom ojämlikhetsforskningen används ofta två metoder: den intergenerationella regressionsmodellen och syskonkorrelation. Den första mäter sambandet mellan en individs inkomst och föräldrarnas inkomster. Om föräldrarnas inkomst har stor betydelse för barnets framtida inkomst betyder det att den sociala rörligheten är låg, och vice versa. Den senare mäter i stället hur lika syskons inkomster är. Om syskon tjänar ungefär lika mycket betyder det att deras uppväxt haft stor påverkan på deras livschanser.

Lika livschanser är ett begrepp som kommer från politisk filosofi och normativ etisk teori och handlar om att alla ska ha samma möjligheter, oavsett bakgrund. Om en person kan påverka sin framtid genom ansträngning, och inte hålls tillbaka av saker de inte kan styra över (som föräldrars inkomst eller utbildning), betyder det att livschanserna är jämlika.

–De två metoderna med regression och korrelation är enkla att ta fram men svåra att tolka. Begreppet lika livschanser är tvärt om, det är rätt enkelt att tolka, men svårt att skatta eftersom de kräver mycket omfattande datamaterial, säger Adrian Adermon som är en av forskarna bakom rapporten. 

Forskarna jämför de olika metoderna för att mäta utvecklingen av social rörlighet och lika livschanser i olika delar av landet. De finner att alla måtten samvarierar starkt, med korrelationer på mellan 0,8 och 0,9, vilket är en hög siffra.

– De olika metoderna kan ge olika svar på hur ojämlikt ett samhälle (de facto) är vid en viss tidpunkt, men ger alltså ungefär samma svar på hur utvecklingen sett ut, hur ojämlikheten förändras över tid eller skiljer sig mellan länder och regioner.

–Att olika metoder ger liknande resultat är en värdefull insikt då enklare mått på social rörlighet kan användas för att jämföra länder och regioner utan att behöva extremt stora mängder data, avslutar Adrian Adermon.

Data och metod

Forskarna studerar knappt 1,2 miljoner personer födda i Sverige 1965–1980 med föräldrar födda i Sverige. De skattade de olika måtten på social rörlighet och lika livschanser separat för var och en av 125 svenska lokala arbetsmarknader, samt för varje årskull.