Om lönebildning

Företagens betydelse för löneskillnader

För att studera företagens betydelse för löneskillnader och i vilken utsträckning individer med hög lön söker sig till företag som betalar höga löner (eller om individer får hög lön för att de arbetar i företag med höga löner) används ofta en teoretisk modell som kallas AKM-modellen efter dess upphovsmän Abowd, Kramarz och Margolis (1999).

För att få tillförlitliga resultat kräver modellen ett stort datamaterial där tillräckligt många individer byter arbetsplats. I How much should we trust estimates of firm effects and worker sorting? undersöker Bonhomme med flera hur man kan komma till rätta med problemet att rörligheten är för liten i de flesta datamaterial. De jämför en rad olika statistiska metoder som kan användas för att mildra problemet och studerar hur resultaten skiljer sig åt när de använder data från USA, Sverige, Norge, Italien och Österrike.

Slutsatsen är att AKM-modellen typiskt sett överskattar företagens betydelse för inkomstskillnader mellan individer, och typiskt sett underskattar i vilken utsträckning individer med hög lön söker sig till företag som betalar hög lön.

Forskarna påpekar samtidigt att deras slutsatser beror på vissa antaganden i modellen. Ett sådant antagande är till exempel att den empiriska modell som förklarar individers inkomster är specificerad på ett korrekt sätt.

Löneskillnadernas dynamik

I Firm pay dynamics vidareutvecklar Engbom med flera AKM-modellen, så att den på ett mer flexibelt sätt tar hänsyn till hur heterogenitet mellan företag varierar över tiden. Det ger större möjligheter att analysera hur företagens lönesättning relaterar till faktorer som produktivitet och sysselsättning. Modellen kan på så sätt bidra till att bättre förstå lönebildningen.

Forskarna använder den nya statistiska modellen för att förstå lönesättningen i svenska företag från 1985 till 2015. De finner att företagens lönesättning förändras i linje med prediktioner från gängse nationalekonomisk teori.  Företagen höjer till exempel lönen när de blir mer produktiva. När hänsyn tas till att företags lönesättning förändras på olika sätt över tid ökar företagens bidrag till lönevariationen med cirka 40 procent jämfört med den traditionella AKM-modellen.

En strukturell modell för arbetsmarknaden

I Productivity shocks, long term contracts and earning dynamics utvecklar Balke och Lamadon en strukturell modell av arbetsmarknaden. Modellen kan användas för att förklara i vilken utsträckning företag erbjuder arbetstagarna en slags försäkring genom att begränsa den utsträckning som förändringar i arbetstagares produktivitet påverkar deras lön. Vidare studerar de i vilken utsträckning händelser som påverkar företagens lönsamhet avspeglas i lönerna. De skattar sin modell med hjälp av svenska registerdata. Utifrån modellen förefaller de svenska arbetstagarnas löner ganska väl försäkrade mot såväl oförutsedda produktivitetsförändringar som förändringar i företagens lönsamhet.