Pappamånaden stärkte sambandet mellan pojkars skolresultat och pappans kognitiva förmåga

År 1995 infördes en öronmärkt månad för vardera föräldern i föräldraförsäkringen, den så kallade pappamånaden. Reformen ledde till en omfördelning av föräldraledighet från mammor till pappor. För att studera effekten av den här förändringen på barnens utbildningsresultat jämför rapportförfattarna betygen i årskurs nio mellan barn som föddes precis innan och barn som föddes precis efter att pappamånaden infördes.

Flickornas betyg i årskurs nio påverkades inte av pappamånaden och betygen påverkades inte heller för pojkar med eftergymnasialt utbildade föräldrar. Men omfördelningen av föräldradagar från mamman till pappan ledde till att medelbetygen för söner till föräldrar med högst gymnasieutbildning försämrades.

Författarna analyserar även sambandet mellan sönernas medelbetyg och pappornas kognitiva förmågor. De finner att detta samband förstärktes med hela 30 procent till följd av förändringen. Familjebakgrunden fick alltså större betydelse för hur det går i skolan.

– När sambandet mellan pappornas förmågor och sönernas betyg blir starkare försämras den sociala rörligheten, säger Arizo Karimi som är en av flera forskare bakom studien.

Rapportförfattarna menar att en möjlig förklaring till pojkarnas försämrade betyg är att antalet skilsmässor och separationer i samband med reformen ökade med 15 procent just bland föräldrar med högst gymnasieutbildning. I familjer med eftergymnasialt utbildade pappor förbättrades i stället familjestabiliteten.

–Vi kan inte mäta vilken effekt skilsmässor har på hur mycket tid föräldrarna är med sina barn, men det är möjligt att barn i separerade familjer fick mindre vuxentid, säger Anna Sjögren. På nittiotalet var det vanligt att barnet bodde hos en förälder, ofta mamman, och det kan vara svårt att fullt ut kompensera för den minskade föräldranärvaron. Att det är just pojkarna som påverkas är i linje med tidigare forskning att pojkar överlag är mer känsliga för uppväxtförhållanden.

–Våra resultat kan tolkas som att den tid föräldrar är med barnen spelar roll för deras utveckling och skolresultat, avslutar Anna Sjögren.

Data och metod

För att utvärdera pappamånadens effekter utnyttjar forskarna naturliga brytpunkter för att skapa en experimentgrupp och en kontrollgrupp, en så kallad skillnader i diskontinuiteter-ansats. I rapporten används statistik över de barn som föddes i Sverige mellan 1991 och 1995 samt deras föräldrar. Uppgifterna kommer från Försäkringskassan, Skolverket och SCB. Uppgifter om kognitiv förmåga hämtas från den militära mönstringen.