Påverkar ett mer jämställt uttag av föräldrapenning sannolikheten att föräldrar separerar?

I den svenska föräldraförsäkringen är ett visst antal dagar reserverade för den ena föräldern, de så kallade pappamånaderna. Rapportförfattarna visar att de  pappamånader som infördes 1995 och 2002 ledde till att papporna tog ut fler dagar, vilket även andra studier visat. Men reformer kan också ha oavsedda effekter. Den nya rapporten visar att pappamånaderna ökade sannolikheten för separation i par där pappan skulle ha tagit ut liten eller ingen föräldraledighet utan dessa reserverade månader, samt i par som troligen skulle ha separerat ändå vid ett senare tillfälle. Bland de par som delat föräldraledigheten mer lika på grund av reformerna ökade sannolikheten att separera med 10 procent under barnets tre första levnadsår.

– Det betyder såklart inte att alla föräldrapar separerar när de delar ledigheten något mer lika, säger Arizo Karimi, som är en av två rapportförfattare. Vi ser effekter bland de par som utan pappamånader hade haft den mest ojämställda fördelningen av dagar.

Reformernas utformning spelar roll

Reformernas utformning spelar roll för separationerna. Vid den första reformen 1995 omfördelades dagar mellan föräldrarna, enkelt uttryckt fick pappan dagar av mamman. Den reformen ökade separationerna mer än den andra reformen 2002, då antalet dagar med föräldrapenning samtidigt ökade med 30 dagar. Rapportförfattarna ser också att effekterna varierar mellan grupper. Par som hade gemensamma barn sedan tidigare separerade oftare till följd av förändringen än de som var förstagångsföräldrar, och sammanboende par separerade oftare än gifta föräldrapar.

Data och metod

Rapporten studerar föräldrarna till cirka 90 000 barn som föddes runt 1995, och 165 000 barn som föddes runt 2002, strax före och efter införandet av den första och andra reserverade månaden i föräldraförsäkringen. Föräldrar till barn födda vid närliggande tidpunkter kan antas vara jämförbara med avseende på både observerbara och icke-observerbara egenskaper. Detta innebär att en eventuell skillnad i sannolikheten att separera mellan föräldrar vars barn föddes precis före och efter reformerna kan tolkas som en effekt av regelförändringarna.