Penningpolitiken är mer kraftfull under pågående avtalsperioder

Penningpolitiska stimulanser som nominella räntesänkningar kan påverka reala delar av ekonomin (sysselsättning/produktion) om priser och löner inte anpassar sig direkt, dvs. om priser eller löner är ”stela”. De traditionella markro­­ekonomiska modeller som använts för att analysera penningpolitikens effekter fokuserade i stor utsträckning på prisstelheternas betydelse, men på senare tid har lönernas roll uppmärksammats allt mer. Väldigt få studier har dock kunnat analysera i vilken utsträckning lönestelheter är betydelsefulla för penning­politikens genomslagskraft. I rapporten studeras just detta. Rapport­författarna studerar om förändringar i penningpolitiska påverkar industri­produktionen på olika sätt beroende på om många löner omförhandlas eller inte.

Analysen utgår från hundratals svenska kollektivavtal insamlade under perioden 1997–2014. Via de datum när avtalen skrevs och uppgifter om hur många som omfattades av vart och ett av avtalen går det att månad för månad mäta hur stor del av lönerna som täcktes av pågående avtalsperioder. Därefter skattas modeller där penningpolitikens effekter tillåts variera mellan perioder där nästan alla täcks av pågående kontrakt och perioder där relativt många omförhandlar sina avtal.

Resultaten visar att penningpolitiska chocker spelar betydligt större roll när lönerna under pågående kontraktsperioder, dvs när lönerna har svårare att anpassa sig. Ett bidrag relativt tidigare forskning är att rapporten även visar att skattningarna inte beror på att avtalen förhandlas vid speciella årstider, en analys som är möjlig eftersom det i Sverige finns stor variation mellan åren om avtalen omförhandlas vid varje given månad eller inte.

– Vår forskning visar att penningpolitikens effekter förändras beroende på om avtalen omförhandlas eller inte när de penningpolitiska besluten fattas. Detta stärker således bilden av att det är viktigt för centralbankerna att följa vad som händer arbetsmarknaden och inom lönebildningen säger Mikael Carlsson, en av forskarna bakom studien.