Rätt till tidsbegränsad föräldraledighet kan öka kvinnors arbetskraftsdeltagande

2007 förändrades reglerna för föräldraledighet i Tyskland i grunden. En behovsprövad tvåårig ersättning ersattes med en allmän ettårig inkomstgrundad ersättning av svenskt snitt. Föräldrar som tidigare fått behovsprövad ersättning fick kortare föräldraledighet, medan andra fick tillgång till betald föräldraledighet för första gången.

Reformen snabbade på kvinnornas återgång till arbetsmarknaden. Mammorna till barn i 2–3-årsåldern ökade sitt arbetskraftsdeltagande. Det första året efter födseln fanns ingen statistiskt säkerställd effekt, men när ersättningen upphörde gick en större andel av alla mammor tillbaka till arbetsmarknaden. Effekterna var stora. Arbetskraftsdeltagandet bland dem som fick kortare betald ledighet var tre gånger högre än före reformen, tiden de var borta från arbetsmarknaden efter ett barns födelse minskade i medianfallet med 10 månader. Motsvarande siffra för dem som fått betald ledighet för första gången var 8 månader.

– De stora effekterna kan sannolikt förklaras av en förändring i sociala normer i kombination med en vilja att vara ekonomiskt oberoende, säger Annette Bergemann. Det är intressant att se att kvinnor som hade högre utbildning, värdesatte sin karriär och bidrog mer till hushållets ekonomi påverkades mer än andra, avslutar hon.

När barnen blev 3–4 år (cirka 42 månader) finns inga statistiskt säkerställda effekter av reformen på kvinnornas arbetskraftsdeltagande.

Metod

Analysen baseras på paneldata samt ett omfattande enkätmaterial. Forskarna jämför arbetskraftsdeltagandet efter ett barns födelse för kvinnor som fick barn före (cirka 300 personer) respektive efter (cirka 300 personer) reformens genomförande. Gruppen följs till och med 2011.