Så påverkar tillgången till förskola barnens hälsa

År 2001 fick arbetslösas barn rätt till förskola. Tidigare varierade tillgången mellan kommuner. Rapportförfattarna undersöker hur rätten till förskola påverkade barnens hälsa genom att studera sjukhusinläggningar och förskrivna läkemedel.

Begränsade effekter på kort sikt

För 2–3-åringarna påverkade tillgången till förskola inte alls risken att behöva sjukhusvård. För 4–5-åringarna finns däremot en temporär ökning av risken för att vårdas på sjukhus för infektioner. Denna effekt finns främst det första året efter reformen och drivs av barn till lågutbildade mammor. Att dessa barn behöver sjukhusvård kan bero på att de är mer infektionskänsliga, att de inte fått adekvat förebyggande vård, eller på skillnader i smittorisk mellan olika förskolor.

Minskad risk för astma och allergier i mellanstadieåldern

I 10–11-års åldern finns inte några tecken på att barn som haft tillgång till förskola behöver mer sjukhusvård eller att de förskrivs mer antibiotika. De 10–11-åringar som haft tillgång till förskola medicinerades däremot i lägre utsträckning för astma och allergi. Denna effekt drivs av barn som inte har äldre syskon.

– Det skulle kunna förklaras av att förskolan exponerar de här barnen för en rikare flora av mikroorganismer vilket kan minska risken att utveckla astma och allergier, säger Anna Sjögren som är en av rapportförfattarna.

Resultaten skiljer inte mellan flickor och pojkar och är inte beroende av vilken förälder som är arbetslös.

Data och metod

Rapportförfattarna jämför barn som bodde i 75 kommuner som innan år 2001 inte erbjöd arbetslösas barn plats i förskolan med barn i 75 kontrollkommuner där deltagandet i förskoleverksamheten bland barn med arbetslösa föräldrar inte förändras i och med lagändringen. Studien använder registerdata från 1995–2009.