Sambandet mellan inkomstskillnader och social rörlighet i Sverige

Inkomstojämlikheten har sedan mitten av 1980-talet ökat i praktiskt taget alla OECD-länder. I kölvattnet av denna utveckling har ett antal studier visat att i länder med stora inkomstskillnader får barnen i högre utsträckning samma socioekonomiska status som sina föräldrar. Större inkomstskillnader hänger samman med lägre rörlighet mellan generationer. Sambandet kallas för Gatsby-kurvan efter romankaraktären med samma namn.

Istället för att studera sambandet mellan inkomstspridning och rörlighet i olika länder jämför rapportförfattaren olika svenska regioner. Det visar sig att sambandet även gäller inom landet. Män som vuxit upp i områden med relativt stora inkomstskillnader hade som vuxna oftare samma socioekonomiska status som sina pappor, medan de som växte upp i områden med mindre skillnader hade högre rörlighet.

– Sambandet mellan inkomstojämlikhet och rörlighet gäller oavsett om jag jämför dem som växte upp i samma region men olika år, eller samma år men i olika regioner. Därmed är resultatet väldigt tydligt, säger Gunnar Brandén som är rapportförfattare.

En viktig mekanism tycks vara att sambandet mellan fäders inkomst och söners utveckling av humankapital, det vill säga utbildning och andra kognitiva och sociala färdigheter, är starkare i regioner med stora inkomstskillnader.

Bakgrund och metod

Analysen är deskriptiv, i bemärkelsen att den är baserad på statistiska samband snarare än orsakssamband. Materialet består delvis av data från den militära mönstringen, varför urvalet i rapporten begränsar sig till män. Den studerade gruppen består av män födda i Sverige mellan 1961–1980, samt deras fäder födda 1920–1960. Inkomstdata är hämtade från Inkomst- och taxeringsregistret och innefattar bruttolön, inkomst av näringsverksamhet, skattepliktiga förmåner samt vissa transfereringar, dock inte kapitalinkomster. Den regionala indelningen utgörs av 125 arbetsmarknadsregioner och är baserad på sysselsättnings- och pendlingsstatistik från 1985.