Sambandet mellan vakanser och anställningar är svagt
Ett nytt Working paper från IFAU finner att relationen mellan vakanser och anställningar är svag på den enskilda arbetsplatsen och föreslår ett alternativt mått på vakanser.
Publicerades: 04 december 2019
Teoretiska makroekonomiska modeller
Antalet vakanser är ett nyckelbegrepp i teoretiska makroekonomiska modeller. Vakanserna mäts ofta genom enkätundersökningar eller officiella register från exempelvis Arbetsförmedlingen. Tidigare studier har visat att de här vakansmåtten överensstämmer ganska väl med vad makromodellerna förutsäger. Det innebär att antalet vakanser ökar i en konjunkturuppgång och minskar i en konjunkturnedgång för ekonomin som helhet.
Viktigt att ta hänsyn till arbetsplatsens storlek i modellen
På enskilda arbetsplatser fungerar vakansmåtten sämre. Relationen mellan antalet vakanser och antalet nyanställningar på en enskild arbetsplats är svag. För varje ny vakans på en arbetsplats blev anställningarna istället färre, vilket står i kontrast till modellernas förutsägelser.
När vakanserna däremot viktas efter arbetsplatsens storlek blir sambandet starkare och modellen har förmåga att förutsäga utvecklingen. För att förbättra modellernas förutsägelser behövs alltså information om både antalet vakanser och arbetsplatsernas storlek.
–Min studie visar en möjlig förklaring till varför relationen mellan vakanser och arbetslöshet, den så kallade Beveridgekurvan, förändrades efter den stora ekonomiska nedgången 2008. Om man använder det nya måttet är förändringen nämligen inte lika stor, säger rapportförfattaren Niels-Jakob Harbo Hansen.
Metod
Rapportförfattaren analyserar relationen mellan statistiska mått för lediga jobb och anställningar på arbetsställenivå under perioden 2002–12 med hjälp av ekonometriska analyser. Datamaterialet innehåller information om vakanser från Statistiska centralbyrån (SCB) och information om anställningar från SCB samt Skatteverket. I urvalet finns arbetsgivare från både privat och offentlig sektor.
Kontakt
IFAU Working paper 2019:27 är skriven av Niels-Jakob Harbo Hansen under hans doktorandtid vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. För mer information kontakta Niels-Jakob Harbo Hansen via e-post njharbo@gmail.com