Småsyskon har sämre hälsa

Småsyskon har sämre skolresultat och klarar sig sämre på arbetsmarknaden än storasyskon, det har tidigare forskning visat. Författarna är intresserade av att studera om småsyskonen också har sämre hälsa som barn, något vi vet hänger samman med hur det senare går i skolan och i arbetslivet.

Det visar sig att skillnaden mellan små och stora syskons hälsa varierar beroende på ålder. Vid födseln har det förstfödda barnet sämre hälsa och löper större risk att vårdas på sjukhus med diagnoser som orsakas av händelser vid födseln eller medfödda missbildningar. Efter de första åren är förhållandet det motsatta. Yngre syskon har större risk att vårdas på sjukhus. I tonåren har andra och tredje barnet 14 respektive 20 procents högre risk än det förstfödda barnet att vårdas på sjukhus, bland annat för skador och förgiftningar, skadligt bruk av alkohol, psykisk ohälsa och självdestruktivt beteende. Ju fler storasyskon barnet har desto större är effekten.

–Vi vet inte vad det beror på, men den typen av diagnoser småsyskonen vårdas för kan tyda på att yngre syskon utvecklat ett mer riskfyllt beteende till följd av mindre uppmärksamhet av föräldrarna än de äldre syskonen fick i samma ålder, säger Helena Svaleryd som är en av rapportförfattarna.

Resultaten skiljer sig inte mellan hög- och lågutbildade mammor eller mellan flickor och pojkar.

Hälsan hos barnen påverkar om föräldrar får fler barn

Rapportförfattarna finner att hälsotillståndet hos de barn som ett föräldrapar redan har påverkar om de skaffar fler barn eller inte.

Data och metod

Studien är den första som studerar kausala effekter av syskonordning på barns hälsa med hjälp av registerdata. Rapportförfattarna studerar alla barn som föddes i Sverige 1968–2005 och som har föräldrar och minst ett syskon. Information om sjukhusvård finns för åren 1987–2010. I rapporten jämförs syskon med olika födelseordning inom samma familj.