Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

Kontakthypotesen innebär att fördomar och konflikter mellan grupper minskar om grupperna interagerar med varandra. Rapportförfattarna undersöker denna hypotes genom att studera om elever med svensk bakgrund som i början av 1990-talet hade skolkamrater med icke västerländsk bakgrund oftare bildar familj med någon med sådan bakgrund.

Rapportförfattarna finner att möten verkar spela roll, men att effekterna skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor som haft en skolkamrat med invandrarbakgrund bildade i större utsträckning familj med en partner med bakgrund utanför västvärlden. Sannolikheten att bilda en sådan familj ökade med ungefär 6 procent. Männens framtida familjebildning påverkas inte på samma sätt.

Varken mäns eller kvinnors partnerval påverkades av att få fler skolkamrater med invandrarbakgrund när de redan hade minst en skolkamrat med sådan bakgrund.

–Det mönster vi ser för kvinnorna är förenligt med kontakthypotesen. En möjlig tolkning av resultaten är att attityder till andra grupper kan förändras genom möten, men det kan även finnas andra förklaringar till våra resultat, säger Erica Lindahl som är en av rapportförfattarna.

Även andra utfall påverkades. Kvinnor som haft en skolkamrat med icke västerländsk bakgrund hade oftare än de som inte haft det sina egna barn i en mer etniskt blandad skola.

Jämförelser av elever på samma skola

I analysen följs alla som lämnade årskurs 9 under 1991–1994. Gruppen följs fram till 2016/17. Rapportförfattarna jämför i en regressionsanalys elever med svensk bakgrund som gått på samma skola men i olika årskullar och i och med det mött olika många kamrater med icke västerländsk invandrarbakgrund. Den senare gruppen definieras som personer som inte är födda i Västeuropa, USA och Kanada, eller har två föräldrar som inte är det. Analyserna fångar skolkontakter mellan årskurs 4 och 9, vilket medför att hänsyn kan tas till att eleverna byter skola och flyttar.