Spridning av företagens ekonomiska utfall över konjunkturcykeln

I lågkonjunkturer går det inte bara sämre i genomsnitt för företag utan det är också perioder då företagens osäkerhet ökar. Enkelt uttryck innebär det att om det går dåligt för ett företag så går det riktigt dåligt men går det bra går det riktigt bra.

I rapporten undersöks om detta kan förklaras med om företagsspecifika störningar/chocker blir mer volatila i lågkonjunkturer. Specifikt studeras störningar i produktivitet, det vill säga hur mycket företaget kan producera med en given insats av produktionsfaktorer och efterfrågan, hur mycket företaget kan sälja till ett givet pris.

Rapportförfattarna visar med hjälp av data över svenska tillverkningsföretag 1998–2013 att spridningen i dessa underliggande störningar ökar i lågkonjunktur. Spridningen i efterfrågan ökar dock mer än spridningen i produktiviteten.

Företagens prissättning reagerar dock inte på störningarna i enlighet med vad en enkel skolboksmodell skulle förutsäga, de reagerar mindre på förändringar i produktivitet och mer på efterfrågeförändringar. Datamaterialet indikerar att efterfrågefunktionen har en mer avancerad form, efterfrågan är mer krökt kring relativpriset än vad den enkla modellen visar.

Utvecklad modell för att analysera makroekonomiska konsekvenser

Forskarna utvidgar sedan en välkänd makroekonomisk modell med heterogena företag med den form de funnit för de svenska företagens efterfrågefunktion. De lägger också till separata roller för produktivitets- och efterfrågestörningar.

–När vi gjort de här modelljusteringarna klarar modellen av att replikera företagens faktiska beteende, och vi förstår bättre hur ekonomin reagerar när det är osäkra tider, säger Mikael Carlsson som är en av rapportförfattarna.

–Företagen bryr sig mer om osäkerhet i efterfrågan än i produktivitet, givet den efterfrågekurva vi skattar. När företagen blir osäkra på hur efterfrågan ser ut får de ett ”vänta och se”-beteende som är dåligt för produktionen. I vår modell händer inte samma sak om företagen blir osäkra om produktiviteten, avslutar Mikael Carlsson.

Svenska registerdata för 3 000 företag

Forskarna använder svenska registerdata på ungefär 3 000 tillverkningsföretag med minst tio anställda. Data kommer från SCB och täcker åren 1998–2013, en period då Sverige hade två ekonomiska nedgångar (2000–2022 samt finanskrisen 2009).