Stark utveckling av de svenska arbetsinkomsterna

Arbetsinkomsterna minskade mycket i den djupa lågkonjunkturen under början av 1990-talet. Manliga låginkomsttagare och invandrare från Afrika, Asien och Mellanöstern tappade mest och skillnaderna mellan de högst och lägst betalda ökade påtagligt. Arbetsinkomsterna i reala termer växte sedan stadigt och snabbt för de flesta under återhämtningsperioden fram till 2016, det sista året som studeras, samtidigt som inkomstskillnaderna minskade.

–Vår starka utveckling skiljer sig från andra OECD-länder där skillnaderna mellan dem som tjänade mest och minst har ökat eller varit relativt oförändrade, säger Lisa Laun som är en av rapportförfattarna.

De invandrades arbetsinkomster har inte hamnat på efterkälken. Nedgången på 1990-talet var kraftigare för dem, men för invandrade med låga inkomster har arbetsinkomsten ökat snabbare än för motsvarande inrikes födda. Det har bidragit till minskade skillnader i arbetsinkomst i befolkningen som helhet.

Välfärdssystemet viktigt för dem som tjänar minst

Välfärdssystemet är en viktig inkomstkälla för dem som tjänar minst. Under de senaste decennierna har 20–50 procent av de lägst betaldas inkomst utgjorts av a-kassa, olika former av sjukpenning/-ersättning, föräldrapenning och studiemedel. Bidragens del av inkomsterna har minskat under den studerade perioden, framför allt för invandrade män.

– Låginkomsttagarna har mindre bidrag och högre arbetsinkomster idag än i mitten av 1990-talet. Det beror såklart delvis på att ekonomin gått bättre och att behovet av bidrag är mindre när folk jobbar, men möjligen också på att det blivit mer lönsamt att arbeta i och med mindre förmånliga bidrag och lägre skatter.

Skillnaden i disponibel inkomst har ökat mycket

Om man beräknar den disponibla inkomsten och lägger ihop arbetsinkomster efter skatt med alla sorters bidrag samt kapitalinkomster ser vi att de totala skillnaderna mellan de som har minst och de som har mest i disponibel inkomst har ökat.

–Vår studie visar att den ökade ojämlikheten i disponibel inkomst inte drivs av utvecklingen av arbetsinkomsterna. Det är i stället annat som förklarar denna ökning, bland annat utvecklingen av arbetsrelaterade förmåner, behovsprövade bidrag, kapitalinkomster och beskattning, avslutar Lisa Laun.  

Data och definition av sysselsatta

Författarna studerar arbetsinkomsternas utveckling för 25–55 åringar 1985–2016. Som sysselsatt räknas den med årsarbetsinkomster mer än 1,5 gång månadslönen hos en handelsanställd ett givet år. Data kommer från SCB.