Stora skillnader mellan Nord- och Sydeuropeiska arbetsmarknader

Svenskar och danskar som förlorat jobbet hittar ett nytt arbete snabbare än vad de som bor i södra Europa gör. Mönstret är särskilt tydligt bland kvinnor. Det visar ett nytt Working paper från IFAU.

Publicerades: 18 maj 2022

Författare: Edoardo Acabbi, Och Cristina Barcelo, Och Antoine Bertheau, Och Andreas Gulyas, Och Stefano Lombardi, Och Raffaele Saggio, Och

I ett nytt Working paper har en rad forskare från flera olika länder slagit sig samman och genom att harmonisera sina data och ta fram gemensamma definitioner kunnat jämföra vad som händer med arbetstagare i olika europeiska länder när de till följd av en större uppsägning förlorar ett jobb de haft länge.

Arbetsmarknadskonsekvenserna av att förlora ett jobb är väldigt olika. I Sverige och Danmark är inkomstbortfallet betydligt lägre än i övriga studerade länder. Fem år efter att en individ förlorat ett jobb är arbetsinkomsterna i genomsnitt cirka 10 procent lägre än innan, medan inkomsterna för dem som förlorat jobbet i södra Europa (Italien, Portugal och Spanien) är cirka 30 procent lägre. Inkomstförlusterna i Österrike och Frankrike ligger ungefär mitt emellan de skandinaviska och sydeuropeiska länderna.

–Vi drar slutsatsen att de nordliga arbetsmarknaderna på ett snabbare och mer effektivt sätt än de södra omfördelar arbetare till nya jobb. Det är ett mått på hur effektiv en arbetsmarknad är, säger Stefano Lombardi som gjort den svenska delen av studien.  

Skillnaderna mellan norra och södra Europa beror framför allt på att de som sagts upp i Sydeuropa har en betydligt högre sannolikhet att inte börja jobba igen inom en femårsperiod. Mönstret är särskilt tydligt bland kvinnor i södra Europa, som oftare än kvinnorna i Nordeuropa lämnar arbetsmarknaden när de blivit uppsagda.

Data och metod

Forskarna har studerat personer som är yngre än 50 år och som lämnade en anställning på en arbetsplats, där de hade arbetat i minst tre år, i samband med en minskning av personalstyrkan med minst 30 procent under ett givet år någon gång från början av 1990-talet till slutet av 2010-talet. Dessa personer har jämförts med liknande personer som inte lämnade sin anställning i samband med en massuppsägning. Grupperna följdes i upp till fem år.

–Eftersom alla länder är olika och de studier som gjorts hittills använder många olika definitioner av till exempel arbete och inkomst är det svårt att jämföra länder med varandra. I vår forskargrupp har vi lagt mycket tid och kraft på att göra data jämförbara, och därför kan vi säga att den här studien är den första i sitt slag som på ett trovärdigt sätt jämför hur arbetsmarknadskonsekvenserna av att bli uppsagd skiljer sig åt mellan olika länder.

Svenska data kommer från Statistikmyndigheten SCB

Kontakt

IFAU working paper 2022:10 är skrivet av Antoine Bertheau vid Københavns universitet, Edoardo Acabbi vid Universidad Carlos III de Madrid, Cristina Barceló vid Banco de España, Andreas Gulyas vid University of Mannheim, Stefano Lombardi vid Institute for economic research i Helsingfors samt Raffaele Saggio vid University of British Columbia. För mer information kontakta Stefano på stefano.lombardi@vatt.fi (engelska).