Taxikort en väg till arbete och inkomst för utlandsfödda

Under 2003–2016 klarade ungefär 26 000 personer de teoretiska proven för att ta taxikort. Ett godkänt resultat ledde till ökad sysselsättning och högre inkomster, särskilt för utlandsfödda.

Tre år efter avklarade prov var de svenskföddas sysselsättningsgrad 11 procentenheter högre jämfört med en kontrollgrupp av individer som inte klarat proven. För utlandsfödda ökade sysselsättningen med 20 procentenheter i motsvarande jämförelse.

Svenskfödda som klarade taxiproven ökade sina inkomster med ungefär 16 procent, medan de utlandsföddas månadsinkomster ökade med i genomsnitt 50 procent de första tre åren. Bland svenskfödda tjänade de med hög utbildning något mindre på att klara taxiproven än de med lägre utbildning. Bland utlandsfödda är effekten omvänd och de med högre utbildning ökade sin inkomst mer än de med lägre utbildning. Det gick också bättre för nyinvandrade än för utlandsfödda som levt längre i Sverige då de tog taxikörkort. Användningen av bostadsbidrag, a-kassa och försörjningsstöd minskade, framförallt för utlandsfödda.

–Att utlandsfödda tjänar mer på att ha ett taxikort än vad de svenskfödda gör kan bero på att de har färre alternativ på arbetsmarknaden, säger Mounir Karadja som är en av rapportförfattarna. Taxikörning är en sysselsättning bland många för svenskfödda men alternativen är färre för dem som är födda utomlands. Det gäller särskilt för dem med högre utbildning, där jämförbara svenskfödda lättare kan söka sig till andra mer välbetalda jobb.

Utlandsfödda är oftare kvar i taxiyrket. Andelen med taxi som främsta inkomstkälla är relativt konstant för utlandsfödda medan den minskar med åren för svenskfödda.

Metod och data

Studien är en så kallad event-studie där en sorts skillnader-i-skillnader-ansats används. De som klarar de tre teoretiska proven för taxiförarlegitimation studeras före och efter att de blivit godkända, och de jämförs även med dem som ännu inte har klarat proven men som kommer att göra det i framtiden. Utlandsfödda är i rapporten icke-västerländska invandrare som kommit till Sverige efter 15 års ålder. Datamaterialet kommer från Transportstyrelsen och SCB.