Tufft på arbetsmarknaden för personer som sägs upp från yrken som går att automatisera

Rapportförfattaren följer cirka 85 000 personer vars arbetsplatser lades ner under 1997–2014. De uppsagda delas upp i de som haft rutinmässiga yrken som är lätta att automatisera och de som haft icke-rutinmässiga yrken som är svåra att automatisera.

Betydligt längre arbetslöshet och större inkomstförluster för personer inom rutinmässiga yrken

Det gick sämre på arbetsmarknaden för de uppsagda arbetare som haft rutinmässiga yrken. Året efter uppsägningen var de arbetslösa 180 dagar längre än de som blev uppsagda från ett icke-rutinmässigt jobb. Samma år minskade deras inkomster med 40 procent, att jämföra med en minskning på 20 procent bland personer inom icke-rutinmässiga yrken.

Båda grupperna återhämtade sig över tid relativt dem som inte sagts upp, men tio år senare tjänade de fortfarande 12 procent mindre. De som innan de blev uppsagda hade yrken som går att automatisera hade signifikant större inkomstförluster än uppsagda arbetare från andra yrken under de åtta år som följde på uppsägningarna. Summan av rutinarbetarnas ökade inkomstförluster under dessa åtta år uppgår till ett belopp som motsvarar en årsinkomst innan uppsägning.

Varför har rutinarbetarna längre arbetslöshet och lägre inkomster?

–  De har svårt att hitta ett nytt jobb som passar deras kompetens. Deras gamla yrken håller på att försvinna på grund av automatiseringen och för att hitta en ny anställning måste de ofta byta yrke och bransch och börja från början. De hamnar ofta rätt långt ner i lönefördelningen i sitt nya yrke, och inte sällan i en bransch med en lägre lönenivå, säger Yaroslav Yakymovych som gjort studien inom ramen för sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet.

Bakgrund, metod och datamaterial

I de rutinmässiga yrkena ingår exempelvis maskindrift, olika typer av kontorsjobb och hantverksjobb, medan de 80 icke-rutinmässiga yrkena bland annat är högkvalificerade yrken och yrken inom service.

I studien jämförs personer som förlorade sina jobb då deras arbetsplats lades ner under 1997–2014 med liknande individer som inte blev uppsagda. Jämförelsen görs med hjälp av en så kallad skillnader-i-skillnader-ansats där metoden propensity score matchning används för att identifiera icke-uppsagda individer som är jämförbara med de uppsagda arbetarna. Grupperna följs i tio år.