Utbildning och lika möjligheter – vad har vi lärt oss av utbildningsreformer?

En sammanhållen grundskola har förbättrat den sociala rörligheten

Under perioden 1950–1970 lämnade de nordiska länderna uppdelningen mellan en kortare folkskola och en längre studieförberedande realskola till förmån för ett skolsystem med 9 årskurser för alla elever. Denna sammanhållna grundskola har minskat familjebakgrundens betydelse för individens inkomster i vuxen ålder. Genom att reformerna infördes i olika kommuner vid olika tidpunkter är det möjligt att studera effekten av reformerna genom att jämföra kommuner med varandra.

– Utbildningssystemet är ett av de viktigaste politiska instrumenten som finns för att utjämna livschanser och ge barn och ungdomar med olika för­utsättningar lika möjligheter att lyckas i skolan och på arbetsmarknaden, säger Helena Holmlund som skrivit översikten. Införandet av den sammanhållna grundskolan i de nordiska länderna gynnade framförallt elever från hem där föräldrarna hade lägre utbildningsnivå och den sociala rörligheten tycks ha ökat till följd av reformerna.

Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten har inte ökat sedan införandet av fritt skolval i Sverige

Det svenska skolsystemet har genomgått flera reformer sedan införandet av den sammanhållna grundskolan. I början av 1990-talet infördes skolpengen som underlättade etableringen av fristående skolor, samt möjligheten för elever att välja skola. I den skolpolitiska debatten finns en oro för att skolval kan försvaga skolans utjämnande funktion, eftersom det är vanligare att föräldrar med goda socioekonomiska förutsättningar väljer en fristående grundskola till sina barn.

– Skillnaderna i skolresultat mellan elever med olika familjebakgrund är fortsatt stora. Vi ser dock inte några tendenser till att skillnaderna har ökat i samband med friskolereformen, säger Helena Holmlund. Skolorna har blivit mer uppdelade med avseende på elevernas bakgrund, men det tycks inte ha fått genomslag på sambandet mellan familjebakgrund och skolresultat.

– Trots att resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper inte har ökat, står den svenska skolan inför utmaningar när det gäller det kompensatoriska uppdraget. Skolan har blivit mer segregerad, dels till följd av ökad boendesegregation, dels som en konsekvens av det fria skolvalet, påpekar hon vidare.

Om vikten av att genomföra reformer så att de går att utvärdera

Eftersom skolvals- och friskolereformerna infördes i hela landet samtidigt saknas det en jämförelsegrupp, vilket krävs för att utvärdera reformernas effekter.

– Eftersom det inte går att göra en effektutvärdering förlitar vi oss på en tidsserie där vi studerar utvecklingen av familjebakgrundens betydelse för skolresultat över tid. För att kunna utvärdera skolreformer med större säkerhet behöver de genomföras på ett sätt som underlättar utvärdering, t.ex. genom försöksverksamheter i mindre skala, eller genom att olika skolor eller regioner genomför reformer vid olika tidpunkter, avslutar Helena Holmlund.