Utbildningsresurser viktiga för vuxna elevers studieresultat

År 1997–2002 genomfördes Kunskapslyftet, en utbildningssatsning för lågutbildade arbetslösa över 25 år. Genom stora statsbidrag tillkom ungefär 100 000 nya platser per år på den kommunala vuxenutbildningen Komvux, vilket var en fördubbling.

Kunskapslyftet ledde till att antalet Komvuxdeltagare ökade snabbt, men utbildnings­resurserna hängde inte riktigt med. Trots stora statsbidrag minskade både antalet behöriga lärare och utgifterna per elev i kommuner där elev­expansionen var som störst.  

–När Komvux växte så snabbt anställdes många nya lärare utan behörighet eller tidigare undervisningserfarenhet, säger Lucas Tilley som skrivit rapporten.

Ökad sannolikhet för kursavhopp

Andelen elever som hoppade av kurserna ökade mer i kommuner med stor expansion än i jämförbara kommuner där antalet elever inte ökade lika mycket. De studenter som fullföljde sina kurser fick dock inte lägre betyg till följd av satsningen.

–Jag tolkar det som att utbildningsresurserna har betydelse för elevers framsteg. När resurserna minskar, minskar även chansen för elever att lyckas, avslutar Lucas Tilley.

–Om och på vilket sätt resurser spelar roll för elevernas prestationer är en ganska välstuderad fråga i forskningen, men den har inte alltid varit lätt att besvara. Den mesta forskningen är dessutom på grund- eller gymnasienivå, jag visar att resurser även spelar roll för vuxenutbildningen.

Studerar yngre som inte var i målgruppen

För att resultaten inte ska snedvridas av att det stora elevinflödet leder till att deltagarsammansättningen förändras fokuserar rapportförfattaren på hur det gått för de yngre, de under 25 år som inte var målgrupp för Kunskapslyftet. Ytterligare analyser indikerar dock ett liknande mönster i kursavhopp även för äldre vuxna elever.

I rapporten används data från SCB 1993–2002, Arbetsförmedlingen samt Pliktverket.