Vad förväntar sig ungdomar för avkastning på högre utbildning?

Höga löneförväntningar efter högskolestudier

När ungdomar beslutar om de ska gå en högskoleutbildning eller inte spelar förväntningar om den framtida lönen roll. En enkät med knappt 500 gymnasieungdomar i Stockholm stad visar att de i genomsnitt förväntade sig 9 procent högre inkomst för varje år av högskoleutbildning. Enkäten gjordes år 2014 och ungdomarna följdes sedan i fem år. De ungdomar som sedan även valde att läsa vidare hade större förväntningar på framtida inkomster efter högskolestudier än de som inte valde att läsa på högskola eller universitet.

–Om ungdomar väljer att läsa vidare och vilka yrkesinriktningar de i så fall väljer på högskolan är viktigt för samhällets tillgång till kvalificerad personal, säger Per Johansson som är en av flera rapportförfattare. Vår studie är den första som gjorts på svenska data om vilken betydelse inkomstförväntningar har för valet av högskoleutbildning.

Ungdomarnas löneförväntningar varierade mycket mellan olika yrken. De uppskattade att den genomsnittliga löneskillnaden mellan hög- respektive lågbetalda högskoleyrken var lika stor som den genomsnittliga löneskillnaden mellan att ha en gymnasie- eller en högskoleutbildning.

Trivsel och möjlighet till balans i livet är också viktigt

Ungdomarna vägde även in hur de trodde att de skulle trivas på jobbet och möjligheten till balans mellan arbete och privatliv i utbildningsvalet. Vissa av de lågbetalda högskoleutbildningarna antogs leda till större balans i vardagen och mer trivsel än de högbetalda.

Hur hög är avkastningen på högre utbildning?

Precis hur stor den verkliga avkastningen på utbildning är i Sverige är svårt att veta, enligt rapportförfattarna. Andra studier har uppskattat den till ungefär 1,5–6 procent per extra utbildningsår, vilket är lågt i en internationell jämförelse.

Enkätundersökning med tredjeårsgymnasister i Stockholm

En omfattande enkät om utbildningsval genomfördes med 498 av totalt 3 368 tredjeårselever vid kommunala gymnasieskolor i Stockholm år 2014. Ungdomarna följdes fram till 2019. Utöver enkätsvaren använder rapportförfattarna data om ungdomarnas socioekonomiska bakgrund, betyg och utbildningsval. Då de ungdomar som svarat på enkäten i genomsnitt har lite högre socioekonomisk bakgrund än genomsnittet i riket är svaren inte representativa.