Vad hände när föräldrapenningen till nyanlända flyktingfamiljer begränsades?

Familjer som invandrar tillsammans med barn under åtta år har beroende på barnets ålder rätt till en del av den betalda föräldraledigheten. Före en reform 2017 fick familjerna i stället alla dagar, det vill säga mer än ett års föräldrapenning för varje barn under åtta år. För att studera vilken effekt det minskade antalet dagar har för nyanlända flyktingfamiljers etablering jämför rapportförfattarna familjer som bosatte sig i Sverige före och efter reformen.

Föräldrarna tog ut färre dagar med föräldrapenning…

Som väntat tog föräldrar som fick ett mindre antal föräldrapenningdagar också ut färre dagar än de som hade fått fler. Under de första två åren i Sverige minskade mammornas uttag med cirka 80 dagar och pappornas uttag med cirka 40 dagar.

… och deltog mer i etableringsinsatser

Familjer som fått färre föräldradagar hade, jämfört med dem som fått fler, mer inkomst från den etableringsersättning som ges vid deltagande i etableringsinsatser på Arbetsförmedlingen. De deltog i något högre grad i språkstudier på SFI och fick oftare godkända resultat. Barnen började i förskolan något tidigare. Familjer som fått färre dagar hade däremot inte högre arbetsinkomster och de fick något mer i försörjningsstöd.

Beror inte nödvändigtvis på färre föräldrapenningdagar

Men det ökade deltagandet i olika insatser verkar inte bero på att barnfamiljerna fick färre föräldrapenningdagar. Även andra grupper av flyktingar som bosatte sig i Sverige efter reformen deltog mer i både etableringsinsatser och SFI.

– Integrationspolitiken förändrades på många sätt vid den här tiden, säger Caroline Hall. Vi kan inte dra slutsatsen att det var just färre föräldradagar som ledde till de förändringar vi ser, fortsätter hon.

Minskad disponibel inkomst

Det finns tecken på att den minskade tillgången till föräldrapenning lett till minskad disponibel inkomst. Flyktingar som inte påverkades av den minskade föräldrapenningen ökade nämligen sin disponibla inkomst under den period forskarna studerar, men det hände inte för familjer som fick färre föräldradagar.

–En förklaring kan vara att föräldrar som har ett mer begränsat antal dagar är hemma med barnen utan att ta ut så många föräldradagar som de skulle gjort om de hade haft lika många dagar som innan reformen. Då bli inkomsterna lite lägre säger Erica Lindahl.

Hur studeras frågan?

Rapportförfattarna jämför dels familjer som kommit till Sverige av flyktingskäl/skyddsskäl och som folkbokfördes före och efter reformen i juli 2017, dels de som kom vid samma tidpunkt men som hade barn i olika åldrar och därför påverkades olika mycket av reformen. Hänsyn tas till en mängs bakgrundsfaktorer och säsongsvariation. Studien baseras på registerdata och de cirka 11 000 familjerna följs de två första åren efter att de folkbokförts.