Vårdnadsbidraget ledde till sämre inkomstutveckling för vissa mammor

Under 2008–2016 hade de kommuner som ville möjlighet att erbjuda ett skattefritt vårdnadsbidrag till föräldrar som valde bort offentligt finansierad förskoleverksamhet. Bidraget kunde användas när barnet var mellan 1 och 3 år och uppgick till maximalt 3 000 kronor i månaden.

Endast omkring 6 procent av de familjer som hade rätt till vårdnadsbidraget använde det. Bidraget togs oftast ut under barnets andra levnadsår och i genomsnitt under 9 månader. Det var framför allt mammor som ansökte om bidraget.

Lägre inkomster och färre barn i förskolan  

Att ha tillgång till vårdnadsbidraget ledde till att mammor fick lägre arbetsinkomster och att deras barn gick mindre i förskola under den tid familjen kunde använda bidraget. De lägre arbetsinkomsterna visar att det främst var mammor som annars skulle ha arbetat som använde vårdnadsbidraget, och alltså inte mammor som ändå skulle ha stannat hemma.

Lägre inkomster under flera år

Tillgången till vårdnadsbidraget ledde till lägre arbetsinkomster upp till 7 år efter barnets födelse. Det var framför allt mammor som inte var etablerade på arbetsmarknaden innan de fick barn som fick lägre inkomster på sikt, medan inkomsten för dem med starkare arbetsmarknadsanknytning inte påverkades på samma sätt.

–En möjlig förklaring kan vara att de mammor som jobbade innan föräldraledigheten hade rätt att gå tillbaka till sina tidigare anställningar efteråt, säger Caroline Hall. Det kan ha varit svårare för mammor som inte jobbade innan att hitta ett nytt jobb efter att de varit hemma en längre tid.

Tecken på sämre skolresultat för pojkar

Det finns indikationer på att tillgång till vårdnadsbidraget försämrade pojkars resultat på de nationella proven i årskurs 3, framför allt pojkar vars mammor högst hade en gymnasieutbild­ning. Författarna finner däremot ingen effekt på flickors provresultat.

Jämförelse av familjer i olika kommuner

För att fånga ett eventuellt orsakssamband mellan tillgång till vårdnadsbidraget och olika utfall jämför författarna kommuner som införde bidraget med kommuner som inte införde det, samt föräldrar som fick barn före och efter vård­nadsbidraget infördes, i ett matchat urval av kommuner. Kommunerna matchas utifrån arbetslöshetsnivå (före bidraget infördes), andel invånare med eftergymnasial utbildning och andel utrikes födda för att säkerställa att de två grupperna är jämförbara. Den metodologiska ansatsen kallas för skillnad i skillnader (difference-in-differences).