Arbetsgivare underskattar funktionshindrades arbetsförmånga
Av de arbetsgivare som anställt funktionshindrade anser 86 procent att det fungerat lika bra eller bättre än vad de trott från början. Främsta anledningen är att den anställdes arbetskapacitet visat sig vara högre än förväntat. Det är en av slutsatserna i forskningsrapporten ”Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga – ett arbetsgivarperspektiv”, författad av Helena Knutsson och Kristian Persson.
Publicerades: 30 augusti 2010
Arbetslösheten är hög bland funktionshindrade, gruppen har också ett lägre deltagande på arbetsmarknaden, det vill säga av dem som är i arbetsför ålder är det färre som arbetar eller söker arbete. Under senare år har ett flertal rapporter behandlat problemet ur de funktionshindrades perspektiv, men endast ett fåtal har fokuserat på arbetsgivarens synvinkel. Till skillnad från tidigare studier baseras resultaten i denna rapport på ett representativt urval av privata och offentliga arbetsgivare.
Samma arbetsgivare har anställt fler än en funktionshindrad
Under de senaste fem åren så har 14 procent av de svenska arbetsgivarna övervägt att anställa funktionshindrade personer. Av dessa valde 71 procent att anställa, vilket representerar cirka 24 000 arbetsgivare. I den gruppen uppgav också 63 procent att de redan tidigare, vid minst ett tillfälle, anställt funktionshindrade personer.
En majoritet av arbetsgivarna använder sig av statliga stöd
Arbetsgivare som anställt funktionshindrade personer har i stor utsträckning fått någon form av offentligt stöd. Den vanligaste formen är lönebidrag, som används av 61 procent, följt av arbetsprövning/arbetspraktik. Arbetsgivarna anser att dessa former av stöd, tillsammans med bidrag för att handikappanpassa arbetsplatsen, är effektivast för att underlätta anställning av funktionshindrade.
Många arbetsgivare kan anställa
En majoritet av arbetsgivarna har ingen erfarenhet av funktionshindrade. Kunskapen bland dem om vilka myndigheter de kan vända sig till och vilka statliga stöd som finns är låg. Denna grupp fick också ta ställning till en hypotetisk situation: Skulle en anställning ha kunnat genomföras om den senaste personen som anställdes på arbetsplatsen hade ett rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning? Flest (44 procent ) arbetsgivare ansåg att de hade kunnat anställa en person med hörselnedsättning och minst (21 procent) att de kunnat anställa en person med synnedsättning. Även om andelen som kunnat anställa en synskadad person endast är 21 procent, representerar det drygt 30 000 arbetsgivare.
Undersökningen baseras på en enkät riktad till 5000 slumpvis utvalda arbetsgivare. Svarsfrekvensen är 56 procent.
Kontakt
Om du vill veta mer kontakta oss på ifau@ifau.uu.se.