Arbetsmarknaden alltmer segregerad

Var fjärde kollega på de invandrades arbetsplatser är också född utomlands, bland de svenskföddas kollegor är motsvarande siffra en av elva. Även om man tar hänsyn till kommun och bransch – och kollegornas ålder, kön och utbildning – har invandrarna betydligt fler invandrade kollegor än förväntat. Invandrare har dessutom mer än dubbelt så många kollegor från den egna födelseregionen som förväntat. Sammantaget har segregationen ökat kraftigt sedan 1985.

Invandrarnas barn inte segregerade från andra svenskfödda

Svenskfödda med utländska föräldrar har en jämn fördelning av svenskfödda och invandrare bland sina kollegor. De invandrare man arbetar med är däremot ofta födda i föräldrarnas födelseländer. Särskilt vanligt är detta bland dem med två invandrade föräldrar eller med bakgrund i länder utanför västvärlden.

Skillnader mellan födelseländer förklarar ökningen

Det finns stora skillnader i segregationsmönster beroende på ursprungsland. Invandrare från de nordiska länderna är till exempel mycket lite segregerade. Ökningen av segregationen kan till stor del förklaras av att de grupper som redan 1985 var de som oftast arbetade med andra invandrare utgör en allt större andel av invandrarbefolkningen. Studien visar att de invandrargrupper som har flest utrikes födda kollegor har låga arbetsinkomster. Däremot är förhållandet otydligare mellan andelen kollegor från samma region och gruppens inkomster – t ex arbetar invandrare från Östasien, vilka har en relativt god förankring på arbetsmarknaden, väldigt ofta tillsammans med andra östasiater. 

Bakgrund och metod

Studien omfattar hela Sveriges befolkning i arbetsför ålder under 1985–2002. Varje individ kopplas till en viss arbetsplats och därmed till kollegornas födelseregioner. Segregationen mäts som skillnaden mellan andelen kollegor tillhörande en viss grupp och vad som är typiskt för arbetsställets kommun och bransch, givet kollegornas ålder, utbildning och kön.