Både positiva och negativa effekter av subventionerade anställningar och skyddat arbete

Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ofta betydande svårigheter på arbetsmarknaden. Därför finns det arbetsmarknadspolitiska åtgärder särskilt riktade till den här gruppen av arbetssökande. Rapportförfattarna studerar med hjälp av matchning hur tre av dessa åtgärder – lönebidrag, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare respektive Samhall – påverkar arbetsmarknadssituationen för dem som har tagit del av dessa. De som arbetar med subvention jämförs med andra inskrivna vid Arbetsförmedlingen som har samma typ av funktionsnedsättning och bakgrundsegenskaper.

Fler sysselsatta men färre i osubventionerade anställningar

Fem år efter påbörjad subventionerad anställning var andelen sysselsatta 26–27 procentenheter högre än vad den hade varit utan åtgärderna. Andelen i osubventionerad anställning var däremot 6–7 procentenheter lägre. Anställningarna tycks i stor utsträckning ha kombinerats med sjuk- eller aktivitetsersättning på deltid.

– Åtgärderna tycks uppfylla målet att ge funktionsnedsatta sysselsättning och inkomst, säger Nikolay Angelov som är en av de två rapportförfattarna. För en del av gruppen borde just möjligheten att delta i arbetslivet vara det viktiga.

– Samtidigt ser vi att färre har det vi skulle kalla vanliga jobb, osubventionerade anställningar. Det tyder på att vissa skulle kunna ha jobbat utan bidrag – hos samma eller annan arbetsgivare – om de inte haft subventionen. De blir av olika skäl inlåsta i åtgärderna, vilket är mindre bra, avslutar Nikolay Angelov.

Ytterligare två delstudier

Projektet inkluderar ytterligare två delstudier (Rapport 2014:22 och 2014:23) som dels ger en beskrivning av vilka arbetssökande som Arbetsförmedlingen bedömer har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dels undersöker i vilken utsträckning personer med funktionsnedsättning drabbas hårdare än andra av att förlora en anställning.

Data

Projektet utnyttjar registerdata för perioden 1992–2010 från Arbetsförmedlingens register över arbetssökande, SCB:s longitudinella databaser LOUISE och LISA, SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Försäkringskassans register över sjukfall, samt Socialstyrelsens patientregister.

 De tre rapporterna i studien bygger på Working paper 2014:25, 2014:26 och 2014:27.