De treåriga yrkesutbildningarna på gymnasiet bidrog inte till minskad risk för arbetslöshet

I början av 1990-talet förlängdes de yrkesinriktade linjerna på gymnasiet från två till tre år. Eleverna på yrkeslinjerna fick då fler allmänna teoretiska ämnen. Förändringen motiverades bl.a. av arbetslivets ökade krav på generell kunskap och flexibilitet. Rapportförfattaren Caroline Hall studerar vad som hänt med elever som deltog i en försöksverksamhet med förlängda yrkeslinjer i slutet av 1980-talet. De tidigare eleverna följs upp under lågkonjunkturen 2008−2010 när de var 34–40 år gamla. Hon finner att de som började en treårig yrkeslinje på lång sikt inte verkar ha klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som gick en tvåårig yrkeslinje.

Högre arbetslöshet bland personer med låga grundskolebetyg

Bland dem som hade haft låga betyg från grundskolan tycks risken för arbetslöshet som vuxen istället öka som en följd av att ha börjat den längre utbildningen. Mönstret är tydligast bland pojkarna. Sannolikheten att vara arbetslös minst 180 dagar under 2008–2010 ökade med 5,2 procentenheter i denna grupp. Även sannolikheten att vara arbetslös ett helt år ökade signifikant för pojkar med låga grundskolebetyg som börjat treåriga linjer.

– Det kan tyckas förvånande att en längre och mer generell utbildning ökade risken för arbetslöshet, säger Caroline Hall. Vi vet dock sedan tidigare att just elever med låga grundskolebetyg oftare hoppade av när yrkeslinjerna blev längre. Det är troligen därför jag ser att risken för arbetslöshet ökar.

Utvärdering av en försöksverksamhet 

Rapportförfattaren utvärderar en försöksverksamhet med förlängda yrkeslinjer i gymnasieskolan som fanns i ett stort antal kommuner 1988−1990. Yrkes­linjerna i försöket påminde mycket om de som infördes efter reformen. I rapporten jämförs elever från kommuner som deltog i försöket i olika utsträckning. Alla personer som började en yrkeslinje under 1986–1990 ingår i studien.