Effekter av att anvisas insatser vid arbetsförmedlingen

Rapporten är baserad på experiment i Jämtlands, Uppsala och Östergötlands län. Syftet var att testa alternativa metoder för matchning mellan arbetslösa och arbetsgivare. Experimentverksamheten gav olika resultat. 

I Jämtland ökade utflödet till jobb innan programstart

I Jämtland riktades insatserna mot en genomsnittlig grupp av arbetslösa. Anvisning till en kombination av jobbsökaraktiviteter och utökad kontroll av sökinsatsen ökade det genomsnittliga utflödet från arbetslöshet med 46 procent. Denna effekt motsvarar en förkortning av arbetslöshetstiden med ungefär två veckor.

I Uppsala och Östergötland fanns inga effekter

I Uppsala och Östergötland riktades insatserna mot olika grupper. I Uppsala var målgruppen eftergymnasialt utbildade samhällsvetare, medan målgruppen i Östergötland utgjordes av ungdomar. Båda dessa grupper hade en särskilt svår situation på arbetsmarknaden i respektive län. I varken Uppsala eller Östergötland fanns några effekter av anvisningar till olika typer av jobbsökaraktiviteter.

Effekten beror på hur målgruppen uppfattar åtgärden

Åtgärdsinsatser kan av olika målgrupper antingen uppfattas som ett ”hot” eller en möjlighet. Om en framtida åtgärd upplevs som en möjlighet borde utflödet ur arbetslöshet minska innan programstart, men om åtgärden upplevs som ett hot borde utflödet öka redan innan programstart. En förutsättning för att observera dessa effekter är att målgruppen har möjlighet att påverka sin situation.

Experimentverksamheten i Jämtland i större utsträckning ett hot?

Projektens olika målgrupper kan alltså vara en tänkbar förklaring till de skilda resultaten. De sökande i Uppsala och Östergötland kan förväntas ha haft svårare att med kort varsel hitta arbete i jämförelse med målgruppen i Jämtland. Åtgärderna kan också ha uppfattats på olika sätt i de tre länen; de sökande i Jämtland kan ha upplevt insatserna som ett hot i större utsträckning.