Effekter av resursförstärkningar i grundskolan utvärderade

Gynnar elever med lågutbildade föräldrar

Högre undervisningskostnader eller högre lärartäthet i grundskolan har en positiv effekt på meritvärdena bland elever med lågutbildade föräldrar. För den genomsnittlige eleven har resursförändringar dock inte någon effekt på studieresultaten, oavsett om dessa mäts genom meritvärden, poäng på nationella prov, som sannolikhet att få godkänt i kärnämnena eller att bli behörig till gymnasiet. Studien visar också att socioekonomisk bakgrund, framförallt föräldrarnas utbildningsnivå, förklarar en mycket stor del av skillnaderna i studieprestation. Studieresultaten för flickor är betydligt bättre än för pojkar.

Särskilt statsbidrag till resursförstärkningar

Resultaten är av intresse mot bakgrund av att staten under perioden 2001–2006 har avsatt 17,5 miljarder kronor för att förbättra elevernas förutsättningar att nå sina utbildningsmål, de s k Wärnerssonpengarna. För att få bidraget måste kommunerna öka personaltätheten jämfört med läsåret 2000/01. Medlen tillförs stegvis, i ökande omfattning över tiden. Läsåret 2001/02 uppgick bidraget till 1 miljard kronor och läsåret 2002/03 betalades nästan dubbla summan.

Metod och data

Undersökningen omfattar samtliga elever som avslutade grundskolan mellan 1998 och 2003, vilket innebär att de två första åren med Wärnerssonpengarna ingår i studien. Att bestämma effekten av resursförändringar på studieresultat är svårt, eftersom man i skolorna satsar extra resurser på studiesvaga elever. Om man undersöker hur studieresultat samvarierar med skolresurser kan det därför se ut som mer resurser ger sämre resultat, även om det i praktiken är tvärtom. I studien beaktas detta problem genom att förändringar i studieresultat i årskurs 9 relateras till förändringar i skolresurser.