Friårets arbetsmarknadseffekter utvärderade

Friårsledighet ger lägre lön – arbetstiden påverkas inte

Att vara friårsledig innebär en lägre framtida lön. Ett år efter ledigheten tjänar de som varit lediga i genomsnitt 3 % eller 600 kr mindre per månad än de annars skulle ha gjort. De friårslediga arbetar i samma omfattning efter friåret  som de skulle ha gjort om de inte hade varit lediga. Sjukfrånvaron påverkas inte heller av friårsledigheten. Resultaten antyder dock att anställda som är äldre än 60 år går i pension tidigare om de har varit friårslediga.

Friårsvikarierna stärker sin ställning på arbetsmarknaden

Jämfört med arbetslösa som inte varit friårsvikarier minskar friårsvikarierna sin tid i öppen arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska program med 23 dagar under året som följer efter vikariatet. Effekten är något större för dem som inte tidigare arbetat vid den arbetsplats där de varit friårsvikarier. Om vikariatet är långt ökar sannolikheten att få en fast anställning hos samma arbetsgivare, men det minskar inte risken att vara arbetslös och påverkar inte lönen i jämförelse med ett kortare vikariat. Ett längre vikariat stärker därmed vikariens ställning på arbetsplatsen i högre grad än ett kortare vikariat, men ger inte vikarien en starkare ställning på arbetsmarknaden i stort.

Bakgrund och metod

I rapporten utvärderas det försök med friår som bedrevs i tolv kommuner under februari 2002–december 2004. Friåret infördes i hela landet i januari 2005. Analysen är baserad på data från Ams samt på två omfattande enkätundersökningar, den senaste enkätundersökningen genomfördes i februari 2005. Effekterna av friårsledighet utvärderas med hjälp av en jämförelsegrupp av personer som sökte friår, men som inte fick delta i programmet.