Friårsvikarier rekryteras ofta bland korttidsarbetslösa

Resultat

Friårsvikarierna tycks ha en relativt stark position på arbetsmarknaden redan innan de påbörjar vikariaten. De har i genomsnitt varit inskrivna vid en arbetsförmedling betydligt kortare tid än övriga arbetssökande. Om vikarierna inte hade påbörjat något friårsvikariat skulle de uppskattningsvis ha varit arbetslösa endast hälften av de tio månader som en friårsledighet i genomsnitt varar. Detta medför en direkt kostnad av friåret eftersom de ledigas ersättning överstiger det man sparar i vikariernas uteblivna a-kasseersättning. Den direkta kostnaden blir dock lägre ju längre tid vikarierna varit inskrivna vid arbetsförmedlingen.

Tidigare studier av liknande program tyder på att vikarierna kommer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden som ett resultat av friåret. Slutsatserna från grundläggande arbetsmarknadsekonomi tyder dock på att ett nationellt friårsprogram kan leda till en minskning av den totala sysselsättningen.

Bland de friårslediga är kvinnor, offentliganställda och personer utan högskoleutbildning överrepresenterade i förhållande till övriga sysselsatta. Dessa grupper tycks enligt tidigare studier vara de som har ekonomiskt minst att förlora på förvärvsavbrott. Personer inom bristyrken tycks sällan ta friårsledigt. Efterfrågan på friårsledighet har varit stor. Enligt några arbetsförmedlare har en ökad arbetsbelastning i samband med friårsförsöket gjort det svårt att få tid över till att övertyga arbetsgivarna att anställa långtidsinskrivna som vikarier.

Bakgrund

Under perioden februari 2002 till och med december 2004 pågår i tolv kommuner försöksverksverksamhet med friår. Friår innebär att en arbetstagare får vara ledig från sitt arbete under högst ett år, givet att en arbetssökande inskriven vid arbetsförmedlingen vikarierar för denne. Den ledige ersätts med 85 % av den a-kassa arbetstagaren skulle ha fått vid arbetslöshet. Rapporten, som är en uppföljning av försökets åtta första månader, bygger på intervjuer med arbetsförmedlare från de tolv försökskommunerna och på statistik från Ams över samtliga deltagare i friårsförsöket under perioden februari till september 2002. Rapporten är skriven av Daniela Fröberg, Linus Lindqvist, Laura Larsson, Oskar Nordström Skans och Susanne Ackum Agell.