Höjda löner ger inte färre anställda inom den kommunala administrationen

Skilda löneeffekter för administrativ och övrig kommunal personal

När lönerna för personal går upp så ökar kommunens kostnader, vilket generellt leder till att man minskar personalstyrkan. Detta resultat finner vi också för personal inom barnomsorg, äldreomsorg och skola. Men när lönerna för den kommunala administrationen stiger leder detta inte till några personalnedskärningar inom den sektorn. En möjlig förklaring till dessa skilda effekter kan vara att den administrativa personalen har inflytande i den kommunala beslutsprocessen.

Förändringar i statsbidrag och skattebas oviktiga

Ett resultat som är förvånande är den lilla, eller obefintliga, roll som förändringar i kommunernas statsbidrag och skattebas spelar för efterfrågan på personal. Detta gäller för alla fyra verksamhetsområden som vi undersökt. Med tanke på den betydelse statsbidrag ges för den kommunala ekonomin i den svenska debatten känns det angeläget att finna förståelse för detta resultat i framtida forskning.

Befolkningens sammansättning, kommunstorlek och trögheter viktiga

Resultaten visar också att det verkar finnas stordriftsfördelar i den kommunala sektorn: ju större befolkningen är desto färre anställda per invånare finns det i kommunen. Dessutom spelar antalet barn och antalet gamla i kommunen roll. Slutligen verkar det finnas avsevärda trögheter i anpassningen av antal anställda, något som t ex kan bero på fasta anställningskontrakt.

Bakgrund

I Sverige är 20 procent av alla sysselsatta anställda inom den primärkommunala sektorn. Av dessa är knappt 10 procent anställda inom den kommunala administrationen. Dessa utgörs av chefer, handläggare och kontorspersonal. Studien bygger på data från samtliga kommuner under tidsperioden 1990–2002.