Hur effektiva är svenska arbetsmarknadsprogram?
Arbetslösheten i Sverige ökade kraftigt i början av 1990-talet, det gjorde också omfattningen på de arbetsmarknadspolitiska programmen. Nu först kan vi börja säga något om vilka långsiktiga effekter de aktiva åtgärderna haft. Deltagande i program kan sägas både ha förkortat och förlängt deltagarnas tid i arbetslöshet. Detta visar resultaten i ”An evaluation of the active labour market programmes in Sweden” – en forskningsrapport från IFAU, författad av Barbara Sianesi, University College London.
Publicerades: 30 augusti 2010
Tidigt programdeltagande ökar anställningssannolikheten
Arbetslösa som deltog i program tidigt i sin arbetslöshet har en högre sannolikhet att finna ett arbete, jämfört med dem som fortsatte som öppet arbetslösa under en längre tid.
Rundgång ett problem
Det faktum att programdeltagande berättigade till förnyad arbetslöshetsersättning gav starka incitament till rundgång mellan program och öppen arbetslöshet. De som deltog i program tidigt i sin arbetslöshet hade högre sannolikhet att återgå till arbetslöshet och delta i fler program i framtiden, jämfört med dem som fortsatte som öppet arbetslösa under en längre tid. Programdeltagandet har alltså dels ökat andelen anställda bland deltagarna, men också gjort det möjligt för vissa personer att stanna i arbetslöshetssystemet under en betydligt längre tid.
Positivt att deltagarna stannar i arbetskraften
Den positiva effekten på anställning hänger samman med att programmen avsevärt minskar möjligheterna att förbli arbetslös utanför det offentliga arbetslöshetssystemet. Rapporten studerar också hur programdeltagare som fått anställning lyckats jämfört med anställda som inte deltagit i något program under sin arbetslöshetstid. Programdeltagare som har fått anställning verkar inte behålla sina jobb längre än de som inte tidigare deltagit i ett program.
Rapporten bygger på information om mer än 100 000 personer som följts under en period på sex år.
Kontakt
För ytterligare information kontakta IFAU.