Inget stöd för arbetstidsförkortning som medel mot arbetslöshet

Lönekraven stiger när arbetstiden förkortas. Detta tyder på att en arbetstidsförkortning inte bör ses som ett sätt att långsiktigt minska arbetslösheten. Resultaten redovisas i den första svenska individdatastudien om effekter på löner och faktisk arbetstid av en arbetstidsförkortning: IFAU-rapporten ”Arbetstidsförkortning, löner och arbetslöshet – en studie på svenska individdata” av Oskar Nordström Skans

Publicerades: 30 augusti 2010

Författare: Oskar Nordström Skans, Och

Förslag om arbetsdelning, att dela på jobben för att öka sysselsättningen, väcks ofta i tider av hög arbetslöshet. Det är också troligt att en kortare arbetstid innebär att varje sysselsatt person producerar mindre, något som är en förutsättning för att det ska vara möjligt att dela på jobben. Det finns dock skäl att tro att idén om att detta i sig skulle minska arbetslösheten är missledande, åtminstone om målet är en varaktig effekt. Anledningen är att den tekniska utvecklingen inneburit en trendmässig ökning av produktionen per sysselsatt under hela 1900-talet, utan att arbetslösheten påverkats. Därför bör den direkta effekten av en arbetstidsförkortning, d v s minskningen i produktion per sysselsatt, inte heller påverka arbetslösheten långsiktigt.

Arbetsdelning kan dock fungera indirekt, via lönebildningen. Om en kortare arbetstid innebär att lönekraven minskar kan arbetslösheten sänkas permanent. För att se om lönekraven minskar vid en arbetstidsförkortning studeras löneeffekter av en förkortad arbetstid från 40 till 38 timmar för tvåskiftsarbetare inom industrin under 1980-talet. Ett intressant resultat är att den faktiska arbetstiden i genomsnitt bara minskade med 45 minuter trots att den avsetts minska med två timmar. Detta skiljer sig från utländska erfarenheter och kan bero på att det i Sverige finns relativt stora möjligheter till lokala lösningar. Dessutom var tillämpningen av den studerade arbetstidsförkortningen tänkt att vara flexibel, vilket gör att det är svårt att veta hur allmängiltigt resultatet är.

Ökade löner, ingen långsiktig minskning av arbetslösheten

För att en arbetstidsförkortning ska kunna leda till en långsiktigt minskad arbetslöshet via lönebildningen måste lönekraven minska. Resultaten från arbetstidsförkortningen för tvåskiftsarbetare inom industrin visar dock på ökade timlöner, något som också visats i en liknande studie på tyska data. Resultaten tyder därför på att en allmän arbetstidsförkortning inte skulle leda till en långsiktigt minskad arbetslöshet.

Kontakt

Om du vill veta mer kontakta oss på ifau@ifau.uu.se.