Invandrare drabbades hårt av 90-talskrisen

Invandrare har lägre inkomster

En utrikes född person har i genomsnitt lägre årsinkomst än en svenskfödd av samma kön, i samma ålder och med motsvarande utbildningsnivå. Stora skillnader finns dock inom gruppen utrikes födda. Personer från de nordiska länderna hade 1998 i genom­snitt 90 procent av inkomsten hos jämförbara svenskfödda. För individer från övriga västvärlden var denna siffra knappt 80 procent, och bland invandrare från resten av världen var den lägre än 50 procent. Invandrare från resten av världen upplevde också den största inkomstminskningen under lågkonjunkturen, mellan 1990 och 1994 sjönk förvärvsinkomsten med i genomsnitt 28 procent i denna grupp jämfört med 12 procent bland svenskfödda.

Lägre sysselsättning bakom inkomstskillnader

Nordiska invandrare som förvärvsarbetar har likartade löner som infödda svenskar. Skillnaden i genomsnittlig årsinkomst förklaras av att en lägre andel i gruppen är sysselsatt. Detta är också den viktigaste faktorn för andra grupper av utrikes födda. För dem från länder utanför västvärlden spelar dock löneskillnader en betydande roll. Heltidsarbetande personer i denna grupp har i genomsnitt 12 procent lägre månadslön än jämförbara infödda.

Nya flyktingar svag grupp

Gruppen av individer födda utanför västvärlden består till stor del av flyktingar och anhöriga till dessa. De som kommit till Sverige från dessa länder efter 1985 har i många fall haft svårt att överhuvudtaget få in en fot på arbetsmarknaden. Ett hoppfullt tecken för gruppen är att dess genomsnittliga inkomst steg snabbare än andra invandrares under 1990-talets senare år. Det är dock en uppgång från en mycket låg nivå, och det är osäkert om dessa personer kommer att nå upp till tidigare anlända invandrares inkomstnivåer.

Rapporten baseras på uppgifter om individers förvärvsinkomster och sysselsättning under åren 1990–99, för representativa urval av utrikes och inrikes födda. Årligen omfattar urvalen mer än 100 000 individer i båda grupperna.