Kollegornas sjukfrånvaro påverkar den egna sjukfrånvaron

I Göteborgs kommun infördes på försök ett uppskjutet krav på läkarintyg för hälften av befolkningen år 1988. De som krävdes på läkarintyg först efter 14 dagar istället för efter 7 dagar ökade sin sjukfrånvaro. Rapportförfattarna finner att även de som inte omfattades av förändringen var mer sjukfrånvarande.

– Att de som inte hade ett minskat krav på läkarintyg ändå ökade sin sjukfrånvaro förklarar vi med så kallade sociala interaktionseffekter, säger Arizo Karimi. Kollegornas minskade krav upplevdes troligen som orättvist, vilket ökade den korta sjukfrånvaron även bland dem som inte omfattades.

Män och kvinnor påverkas lika mycket av kollegornas frånvaro

Skillnaderna mellan män och kvinnor i den grupp som fick uppskjutet krav på läkarintyg var stora. Männen reagerade starkare på den borttagna kontrollen, och deras sjukfrånvaro ökade nästan dubbelt så mycket som kvinnornas. I gruppen som inte omfattades påverkades alla lika mycket. Dock tycks männen och kvinnorna framförallt ha påverkats av kollegor av samma kön, kvinnor påverkas av de kvinnliga kollegornas sjukskrivningar och män av manliga kollegors sjukskrivningar.

– Våra resultat tyder på att kvinnor och män tar lika stor hänsyn till sin sociala omgivning, fortsätter Arizo Karimi. Just skillnaden i mäns och kvinnors sociala preferenser var något vi var särskilt intresserade av i vår forskning.

Metod och data

I rapporten används data från Försäkringskassan och SCB. Urvalet består av personer bosatta i Göteborgs kommun 1988 som arbetade på arbetsplatser med 10–100 anställda. Försöket slumpades på födelsedatum, vilket innebär att vi kan studera effekten av läkarintygskravet genom att jämföra frånvaron i försöks- respektive kontrollgruppen. För att studera hur individer påverkas av omgivningen undersöks hur individer i kontrollgruppen påverkas av att arbeta med kollegor som omfattades av försöket.