Kommunerna har större utgifter under valår

Under ett valår ökar kommunerna sin personal med 1 %. Det betyder 0,6 fler helårsanställda per 1 000 invånare. Dessutom ökar utgifterna med
630 kronor/person eller 2,3 %, och skatten sänks med 0,05 procentenheter.

Rapporten bygger på nästan 20 års data från 276 svenska och 411 finska kommuner. Under perioden (1985–2002) har det hållits 6 svenska och 4 finska kommunalval.

Flera saker kan tänkas påverka kommunernas sysselsättning, konsumtion och skatter: statsbidrag, skattebas, de kommunanställdas löner, invånarantal, andel barn och ungdomar samt andel äldre än 64 år. För att se hur just valåren påverkar kommunpolitiken tar man i rapporten hänsyn till alla dessa saker med hjälp av statistisk analys. 

Varför påverkar valår den kommunala politiken?

Mönstret gör att man kan misstänka att de kommunala beslutsfattarna inte bara ser till (ekonomisk) effektivitet. Vad beror kommunernas återkommande generositet under valår på?

– En tänkbar och kanske inte helt orimlig hypotes, är att de kommunala politikerna försöker vinna röster genom att genomföra politik som de tror väljarna uppskattar, säger Eva Mörk som är en av forskarna bakom rapporten.

– Effekten är för stor för att enbart kunna förklaras av ökade administrativa kostnader i samband med själva valet.