Konkurrens från friskolor har lett till högre lärarlöner

På 1990-talet genomförde Sverige en friskolereform. Tidigare forskning har visat att reformen inte verkar ha påverkat skolresultaten, men den här rapporten visar att gymnasielärare har gynnats i form av högre löner. Detta gäller även lärare i de offentliga skolorna.

Stora skillnader mellan olika lärare

Löneökningarna är inte jämnt fördelade: Störst är löneökningarna bland nya lärare och då särskilt manliga lärare inom matematik och naturvetenskap, samt kvinnliga yrkeslärare. Effekten motsvarar en skillnad på cirka 400 kronor eller 2 procent högre ingångslön för lärare som går in i de mest konkurrensutsatta regionerna jämfört med lärare som går in på en arbetsmarknad utan friskolor, allt annat lika.

– Den ökade konkurrensen från friskolorna verkar ha stärkt lärarnas förhandlingsposition. Det tycks framförallt ha gynnat nya och mer rörliga lärare samt lärare inom områden som har lärarbrist, säger Lena Hensvik.

– Högre och mer marknadsanpassade löner kan påverka vem som väljer att bli lärare, fortsätter Lena Hensvik. Resultaten har på så sätt betydelse för att förstå mer om skolkonkurrensens totala effekter. 

Hur är analysen gjord?

Rapportförfattaren studerar sambandet mellan gymnasielärarnas löner och hur mycket konkurrens det finns på olika lokala arbetsmarknader, d.v.s. hur mycket friskolor det finns. Eftersom regioner med fler respektive färre friskolor skiljer sig åt i flera avseenden studeras även förändringar i graden av skolkonkurrens inom regioner. Rapporten studerar samtliga gymnasielärare i Sverige 1991–2006.