Kostsamt att vänta med högre utbildning

För varje års uppehåll mellan gymnasiet och högre studier blir lönen lägre. I 30-årsåldern är skillnaderna ungefär 3 procent per uppskjutet år för att sedan sjunka tills de försvinner i 40-årsåldern. Två års uppehåll efter avslutat gymnasium är förknippat med en minskning av livsinkomsten med en halv årslön för en 40-åring.

Uppskjuten utbildning ger sämre löneutveckling

Arbetslivserfarenhet som skaffats före högskolestudierna höjer inte lönen på samma sätt som erfarenhet som skaffats efter utbildningen. Eftersom de som börjar sina studier senare också avslutar sina studier senare hamnar de därmed efter i löneutvecklingen under en lång tid. Först i 40-årsåldern är skillnaderna i erfarenhet så små att löneskillnaderna inte längre är statistiskt säkerställda.

Jämförelser mellan personer med samma inriktning

Studien bygger på registeruppgifter för alla personer födda 1958–72 med avslutade studier från svenska universitet eller högskolor. Personernas inkomster och löner följs som längst upp till 44 års ålder. Resultaten baseras på jämförelser mellan olika personer med samma utbildningsinriktning. Det innebär att vi t ex jämför jurister som börjar tidigt med jurister som börjar senare, ekonomer som börjar tidigt med ekonomer som börjar senare, och på motsvarande sätt för alla andra inriktningar inom högskoleväsendet. De statistiska modellerna rensar dessutom bort skillnader som beror på gymnasiebetyg, kön, bostadsregion och familjebakgrund.