Krav på aktivering av socialbidragstagare ger fler sysselsatta

Färre socialbidragstagare och högre sysselsättning med aktiveringskrav

Sedan 1998 har de flesta av Stockholms stadsdelar infört krav på att socialbidragstagare ska delta i jobbsökargrupper, praktik och jobbträning. Dessa aktiveringskrav ledde till att färre hushåll tog emot socialbidrag, att fler började arbeta, och att den genomsnittliga löneinkomsten i stadsdelarna ökade.

– Andelen individer som bor i ett hushåll som tar emot socialbidrag minskade med 5,6 procent som en följd av aktiveringskraven, säger Eva Mörk som är en av forskarna bakom rapporten. Minskningen av socialbidragstagandet återspeglas nästan, men inte helt, av en ökning i sysselsättningen.

– Effekterna kan antingen bero på att aktiveringen faktiskt hjälpte deltagare att bli självförsörjande, eller att kraven i sig skrämde individer från bidragstagandet.

Effekterna störst för ungdomar och utrikes födda

Aktiveringskraven har lett till att ungdomar 18–25 år börjar jobba i större utsträckning än äldre. Aktiveringen har också större effekt för individer födda utanför västvärlden, dessa får både högre sysselsättning och lägre socialbidragstagande än andra grupper.

Studien fångar upp både inflöde till och utflöde från socialbidrag

Rapporten jämför utvecklingen över tiden för de stadsdelar som infört aktiveringskrav med utvecklingen över tiden för de stadsdelar som ännu inte infört aktiveringskrav. Författarna undersöker det totala bidragstagandet i stadsdelen och fångar på så sätt upp effekter både på inflöde till och utflöde från socialbidragstagande.