Lägre barnomsorgsavgifter stimulerade barnafödandet

Maxtaxereformen inom barnomsorgen innebar att det blev hälften så dyrt för ett genomsnittligt hushåll att ha ytterligare ett barn i barnomsorg tills barnet fyller 10. Detta medförde att barnafödandet ökade med knappt fem procent. Det var framförallt hushåll med yngre (än 35 år) och deltidsarbetande kvinnor som reagerade på sänkningen. Bland familjer som redan hade barn är det främst sannolikheten att skaffa ett tredje barn som har påverkats.

– Eftersom de flesta familjer i Sverige skaffar två barn tyder det ökade antalet tredjebarn på att den totala fruktsamheten ökat. Reformen kommer att ha långsiktiga effekter på barnafödandet, säger Anna Sjögren som är en av forskarna bakom rapporten.

Sänkta avgifter inom barnomsorgen

Maxtaxan innebär att kommunen får ta ut en viss procent av hushållens inkomst för varje barn i barnomsorgen, upp till ett tak. Maxtaxan infördes den första januari 2002 och sänkte utgifterna avsevärt för de flesta hushåll. Kommunernas barnomsorgsavgifter blev också mer lika varandra. Kommuner som valde att införa maxtaxa inom förskola och skolbarnomsorg fick ett extra statsbidrag för att täcka intäktsförluster.

Metod

Rapporten jämför barnafödandet i familjer som är lika varandra men bor i olika kommuner under perioden 1997–2003. Eftersom kommunernas barnomsorgsavgifter varierade mycket innan maxtaxan infördes innebar maxtaxan olika stora avgiftssänkningar för liknande familjer beroende på var de bodde. Vi tar hänsyn till att barnafödandet för kvinnor i en viss familjetyp kan skilja sig mellan kommuner och över tiden av andra skäl än förändringar i barnomsorgstaxorna. Undersökningen baseras på data från SCB och en enkät om kommunernas barnomsorgstaxor före och efter maxtaxereformen.