Landsmän och jobb lockar invandrare

I den nya studien framkommer att flyktingar i större utsträckning än svenskfödda bosätter sig i kommuner med stor befolkning. Undersökningen visar också att flyktingar dras till kommuner där det finns personer från ens eget födelseland och en stor invandrarbefolkning i allmänhet. En slutsats av studien är därför att de kommuner som idag har stora invandrarbefolkningar kan förvänta sig betydande invandring även i framtiden. Det är också troligt att det kommer att ske inflyttning av invandrare från andra kommuner, och att de nya invandrarna till stor del kommer att komma från samma länder som de som redan bor på orten.

Ekonomiska förutsättningar påverkar

Bland orter med samma befolkningssammansättning verkar flyktingar och andra invandrare välja kommuner med låg arbetslöshet och höga genomsnittsinkomster. Detta antyder att individer söker sig till orter med gynnsamma ekonomiska förutsättningar, men studien visar även att man flyttar till kommuner med utbrett socialbidragstagande. Det förefaller också som att den lokala bostadsmarknaden påverkar besluten – invandrare flyttar oftare till orter där det finns en stor andel hyresrätter. Det senare resultatet kan indikera svårigheter att komma in på marknaden för bostadsrätter och villor.

Bakgrund

I Sverige och många andra länder är stora delar av den invandrade befolkningen koncentrerad till ett fåtal storstadsområden. Då många invandrare också har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, har frågan om vilka faktorer som egentligen styr var man bosätter sig mött ökat intresse. Kunskapen på detta område har hittills varit begränsad. Studien följer mer än 13 000 flyktingar som kom till Sverige under 1980-talet, och undersöker vad som styr det första valet av ort, vad som gör att man flyttar från den första orten och vad som påverkar vart man flyttar. Dessutom jämförs flyttbeteendet hos olika grupper av invandrare och svenskfödda.