Lärares förmågor påverkar vissa elevers studieresultat

Allt sämre förmågor bland nya lärare under 1990-talet

De som väljer att bli högstadielärare har sämre gymnasiebetyg idag än för 15 år sedan. De manliga lärarna har även sämre kognitiv förmåga och ledarskapsförmåga, vilket mäts vid den militära mönstringen.

– I början av 1990-talet var nya ämneslärares kognitiva förmåga betydligt bättre än snittet, idag är de genomsnittliga. Mönstret är likartat för alla förmågor vi följt och för både män och kvinnor, säger Erik Grönqvist som är en av forskarna bakom rapporten.

Nedgången har olika konsekvenser för olika elever

Rapporten studerar hur lärarnas förmågor påverkar elevernas resultat på de nationella proven i årskurs 9. Nedgången i kognitiv förmåga har missgynnat starka elever men faktiskt gynnat svaga. Däremot förefaller svaga elever och elever med utländsk bakgrund ha drabbats av nedgången i ledarskapsförmåga. Den genomsnittlige eleven verkar emellertid inte påverkas nämnvärt av lärarnas förmågor. Slutsatsen är att en lärare inte alltid är bra för alla elever; matchningen mellan lärarens och elevens egenskaper är med andra ord viktig.

Data och metod

Elever och deras betygsättande lärare har länkats samman i nio kommuner (Göteborg, Halmstad, Jönköping, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro). Totalt studeras 45 428 elever och 1 589 lärare. Data från värnpliktsregistret samt registerdata på socioekonomisk bakgrund och skolprestationer används också.