Mäns inkomster blir lägre av komvuxutbildning

Svenska män som gått komvux har i genomsnitt 3,5 procent lägre årsinkomst än jämförbara svenska män. Detta kan delvis bero på att de som studerar på komvux inte kan skaffa sig lika mycket arbetslivserfarenhet som jämförbara män som inte går på komvux. Det kan också vara så att arbetsgivarna är skeptiska till komvux och betraktar (manliga) komvuxdeltagare som mindre produktiva än personer som har skaffat sig motsvarande kunskaper på annat sätt. En annan möjlig förklaring är att man i rapporten inte fångar upp alla egenskaper som styr viljan att delta i komvux – man kanske till exempel har missat orsaker som inte är relaterade till arbetsmarknaden. För svenska kvinnor hittas inga effekter. En förklaring till skillnader mellan svenska kvinnor och män är att kvinnorna i högre utsträckning läser på komvux för att fördjupa sina yrkeskunskaper medan männen framförallt läser in gymnasiet. För invandrare är resultaten mer glädjande. Invandrarmän som studerat på komvux verkar inte få lägre lön än andra invandrarmän och ökningen för kvinnor är hela 9 procent. Invandrare går i högre utsträckning än svenskar grundskoleutbildning.

Metod

Viljan att delta i en komvuxutbilding styrs av t ex kön, ålder och tidigare utbildning (observerbara egenskaper) samt motivation och förmåga (icke-observerbara egenskaper). I rapporten tas framförallt hänsyn till observerbara egenskaper. För att i viss mån kontrollera för icke-observerbara egenskaper används inkomsterna åren innan studierna påbörjas.

Bakgrund

Komvux ska stärka personers ställning på arbetsmarknaden. Kurserna vänder sig dels till vuxna som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens, dels till personer som vill vidareutbilda sig inom ett yrke. Rapporten baseras på cirka 500 000 personer (25–55 år) som deltagit respektive inte deltagit i komvux under åren 1988–1993. Effekterna på inkomsten mäts år 2000. Invandrargruppen definieras som personer som invandrat till Sverige 1–5 år innan komvuxutbildningen påbörjas. Rapporten, som är författad av Erika Ekström, är den första i sitt slag som studerar långsiktiga inkomsteffekter av komvux.