Mycket svårt att utvärdera jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter

Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 och byggdes sedan ut i fyra steg. Genom att sänka skatten på inkomst från arbete men inte på inkomst som kommer från olika typer av bidrag skulle det bli mer lönsamt för människor att arbeta. Det skulle i sin tur leda till att fler valde att träda in i arbetskraften och börja arbeta, samt att de som redan arbetade skulle arbeta fler timmar. Detta skulle i sin tur leda till en dämpad löneökningstakt och ökad sysselsättning. Ett uttalat huvudsyfte med reformen var alltså att få fler människor i arbete.

Rapportförfattarna kan följa utvecklingen för hela Sveriges befolkning i åldrarna 20–64 år och försöker undersöka hur sysselsättningen verkligen förändrades på grund av de två första skatteavdragen (2007 och 2008).

– Det är svårt att utvärdera jobbskatteavdraget då alla som jobbar har rätt till det. Vi måste på något sätt ta hänsyn till att många andra faktorer också påverkar arbetsmarknaden, men har ingen grupp som inte påverkades av jobbskatteavdraget som vi kan jämföra med, säger Eva Mörk som är en av rapportförfattarna. Istället jämför vi personer som fått olika stora jobbskatteavdrag på grund av att de har olika stor inkomst och att de bor i kommuner som har olika stora skattesatser. Frågan blir: Börjar de som fått större skatteavdrag arbeta i högre utsträckning än de som fått mindre skatteavdrag?

Inga tillförlitliga resultat

Jämförelsen pekar på att sysselsättningen ökade mer bland dem som fick större skattesänkningar. Men det finns ett stort problem: När man gör motsvarande jämförelse tiden innan jobbskatteavdraget infördes ser man samma mönster. Det pekar på att det finns andra faktorer som åtminstone delvis förklarar resultaten. Dessutom förändras resultaten väldigt mycket när man delar upp befolkningen efter t.ex. kön och civilstånd.

– Vår bedömning är att det inte går att dra några säkra slutsatser kring effekterna. Fördjupade analyser tyder också på att det finns underliggande trender i sysselsättningen som samvarierar med jobbskatteavdraget och som är mycket svåra att fånga upp, förklarar Eva Mörk. Variationen mellan gruppernas skattesänkning är också ganska liten och dessa två faktorer tillsammans bidrar förmodligen till den stora osäkerheten i resultaten.