Ökad segregering vid betygsintagning till Stockholms gymnasieskolor

Den etniska segregeringen ökade med 80 procent

Betygsintagningen har ökat segregeringen mellan svenskar och elever med invandrarbakgrund och mellan olika socioekonomiska grupper. Segregeringen mellan svenskar och elever med invandrarbakgrund ökade med 80 procent, från 5 procent till 9 procent. Efter reformen går elever med lågutbildade föräldrar i större utsträckning på samma skola, den socioekonomiska segregeringen ökade från 10 procent till 14 procent. Kunskapssegregeringen ökade kraftigt, från 30 procent till 60 procent, men tecken fanns på en ökad spridning redan innan reformen. Till viss del kan den ökade etniska och socioekonomiska segregeringen förklaras av att elever med invandrarbakgrund och elever med lågutbildade föräldrar tenderar att ha sämre betyg. En annan förklaring kan vara att elever med olika bakgrund men samma betyg har olika benägenhet att söka sig till en skola i innerstan.

Bakgrund

Stockholms kommun genomförde en förändring av antagningsförfarandet till de kommunala gymnasieskolorna höstterminen 2000. Till och med 1999 användes närhetsprincipen, vilket innebar att eleverna hade förtur till den gymnasieskola som låg närmast bostaden. Från och med hösten 2000 kan eleverna fritt välja skola i kommunen och betyg är enda urvalskriterium, den så kallade betygsprincipen.

Data och metod

I rapporten mäts segregering i tre dimensioner: kunskap, etnicitet och socioekonomisk bakgrund (föräldrars utbildning och inkomst). Segregering mäts med olika index och jämförs två år före och efter reformen. För att säkerställa att förändringen verkligen härrör från reformen studeras även segregeringsmönstret i kringliggande kommuner där man fortfarande använder sig av närhetsprincipen, samt segregeringen mellan bostadsområden. Dessutom kontrolleras för det ökande antalet friskolor.