Ökade statsbidrag ger inte fler anställda inom kommunens kärnverksamheter

Kommunerna använder inte ökade statsbidrag för att anställa fler inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Bidragsökningarna används i stället till att anställa fler lägre tjänstemän inom kommunal administration.

Publicerades: 10 juni 2010

Författare: Matz Dahlberg, Och Heléne Lundqvist, Och Eva Mörk, Och

I en ny rapport från IFAU studeras hur antalet anställda i kommunerna påverkas av höjningar i det generella statsbidraget. Resultaten visar att då statsbidraget ökar med 100 kronor per kommuninvånare – vilket motsvarar 6–7 procents ökade bidrag för en genomsnittskommun – så påverkas inte antalet anställda inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Däremot ökar antalet lägre tjänstemän inom den kommunala administrationen med 1,5 procent.

Metod

Rapporten jämför kommuner som fått ökade statsbidrag eftersom de haft en befolkningsminskning på över två procent de senaste tio åren med kommuner som ligger precis under gränsen och inte fått ökade statsbidrag. På så sätt kan man ta hänsyn till bakomliggande faktorer som påverkar såväl statsbidrag som sysselsättning. Genom att jämföra kommuner som har fått extra statsbidrag med dem som inte har fått det kan vi uttala oss om vilka effekter generella statsbidrag har på sysselsättningen i kommunen. Totalt studeras 279 kommuner under 1996–2004.

Kommunerna sysselsätter 20 procent av alla anställda

20 procent av alla anställda i Sverige är anställda av kommunerna, vilket gör dessa till mycket viktiga arbetsgivare. Mer än 2/3 av kommunens personal är anställda inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. För de kommuner som fick ta del av bidraget utgjorde det i genomsnitt 18 procent av det totala kostnadsutjämningsbidraget, vilket i sin tur utgjorde kring 20 procent av det totala statsbidraget. Kommunerna som fick extra statsbidrag är spridda i hela Sverige, även om flertalet ligger i norra Sverige. 

Kontakt

Om du vill veta mer kontakta Matz Dahlberg, e-post: Matz.Dahlberg@ifau.uu.se.