Oklara effekter av uppskattat projekt i Rinkeby

Satsning på långtidsarbetslösa med svaga kunskaper i svenska

Rinkeby stadsdelsförvaltning drev under åren 1998–2000 ett EU-finansierat arbetsmarknadsprojekt inriktat på personer som hade svaga svenskkunskaper och som bedömdes stå långt från arbetsmarknaden. I projektet Rinkeby Arbetscentrum samarbetade man nära med arbetsförmedlingen, och 497 personer fick där möjlighet att studera svenska och samhällskunskap, arbetsträna, praktisera och söka jobb på heltid.

Verksamheterna genomfördes väl

Deltagarna hade överlag positiva erfarenheter från projektets verksamheter. Kontakterna med personal och kamrater fungerade väl liksom praktik och arbetsträning. Svenskkunskaperna förbättrades och deltagarna kände större framtidstro. Även personalen var nöjd med verksamheten.

Osäkert om chansen till arbete ökade

När deltagarna följdes upp 16 månader efter projekttiden hade 32 % arbete. En hög siffra för en grupp som tidigare ansetts ha mycket svårt att få arbete. En matchad grupp arbetslösa med samma bakgrund och arbetslöshetserfarenheter från andra delar av norra Storstockholm hade dock högre andel sysselsatta: 44 % av jämförelsegruppen hade arbete vid samma tidpunkt. Det är därför osäkert om projektet påverkade chansen till arbete. Den förbättrade konjunkturen bidrog sannolikt väsentligt till de höga andelarna som var sysselsatta.

Inga samband med upplevt lärande eller kompetensutveckling

En idé inom Rinkeby Arbetscentrum var att lärande och kompetensutveckling skulle underlätta möjligheterna att få arbete. Deltagarnas egna uppfattningar om sin kompetensutveckling visade dock inga tydliga samband med senare sysselsättning i arbete eller utbildning. Förkunskaper, arbetserfarenheter och aktuella referenser från personalen betydde mer för att få arbete.