Plusjobben till långvarigt arbetslösa

Arbetsförmedlingen har följt riktlinjerna

Arbetsförmedlingen har konsekvent erbjudit plusjobb till arbetssökande som stått långt ifrån ett reguljärt arbete. Deltagarna är i genomsnitt äldre än övriga arbetssökande och har i betydligt högre grad något arbetshandikapp jämfört med deltagare i andra anställningsstöd. De flesta förmedlare som arbetat med plusjobb är nöjda med den information de fått och anser att de kunnat följa regelverket. Var femte förmedlare menar dock att informationen kom för sent inpå programstarten. Åtta av tio plusjobbare finns i kommunen, de vanligaste arbetsplatserna är skola, barn- och äldreomsorg.

Viss inlåsning men troligen liten undanträngning

Plusjobb ger upphov till inlåsning under programperioden: enligt rapporten skulle programdeltagarna i genomsnitt ha varit avregistrerade från förmedlingen drygt en fjärdedel av programtiden om de inte hade deltagit i programmet. Plusjobbare utför oftast ett arbete som ligger utanför ordinarie verksamhet. Det innebär att programmet troligen har lägre effekt än övriga anställningsstöd, dvs individen har troligen lägre sannolikhet att få arbete då programmet ligger längre från ordinarie arbete. Sannolikt bidrar inte programmet heller till undanträngning av reguljära arbeten i samma grad.

Bakgrund och metod

I rapporten görs en uppföljning av programmet plusjobb. Plusjobben infördes i januari 2006 och riktar sig till arbetssökande som varit arbetslösa under minst två år. Under maximalt två år får plusjobbaren en subventionerad anställning inom offentlig verksamhet. Programmet syftar till att förbättra ställningen på arbetsmarknaden för arbetssökande som står långt ifrån reguljärt arbete. I oktober 2006 utgjorde plusjobben ca 13 % av de konjunkturberoende programmen. Rapporten är baserad på en enkätundersökning riktad till arbetsförmedlare som arbetat med programmet samt på data från Ams.