Rektorn är viktig för både elever och lärare

En rektor leder en stor och kunskapsintensiv organisation och har stor egen frihet. Det är svårt att särskilja rektorns inflytande från andra faktorer som präglar en skola. Rapportförfattarna väljer därför att följa rektorer som byter skola – vilket avtryck gör dessa bytesrektorer på de skolor de leder?

Rektors ledarskap har betydelse

Författarna ser att rektorn spelar roll för elevernas resultat. Om man gör tankeexperimentet att en skola har en rektor som är bland de 30 procent ”bästa” rektorerna istället för en rektor bland de 30 procent ”sämsta”, förbättras den genomsnittlige elevens resultat på de nationella proven med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent. Detta motsvarar ungefär 7,5 respektive 3 meritpoäng.

– Det är i samma storleksordning som tidigare forskning funnit för lärare, även om måtten inte är helt jämförbara, säger Jonas Vlachos.

Rektorn har också betydelse för hur lärarna sätter betyg, personalomsättning, långtidssjukskrivning, lönespridning samt andelen obehöriga lärare och andelen manliga lärare på skolan.

Svårt att beskriva ett gott ledarskap

Rapportförfattarna studerar flera bakgrundsfaktorer, men det är svårt att se någon systematik i vilka rektorsegenskaper som är avgörande. Högutbildade rektorer verkar t.ex. bidra till högre betyg och högre andel godkända elever, men inte till bättre resultat på nationella proven. Författarna ser inte heller att rektorer med lärarexamen bidrar till att elever får högre studieresultat. Ledarskapsförmåga och IQ (mätt vid den militära mönstringen) tycks inte heller spela roll.

– Även om vi dokumenterat rektorns betydelse för hur en skola fungerar är det svårt att veta vad ett gott ledarskap består av, säger Erik Grönqvist, som är en av rapportförfattarna.

När är rektorn viktig?

Rektorer tycks ha störst betydelse för medelbetyg och andelen godkända elever i små skolor, på friskolor och i kommuner där det finns stor skolkonkurrens.

– De verkar ha större utrymme att utöva sitt ledarskap på ett sätt som gör att de kan sätta sin egen prägel på verksamheten, vilket kan vara både positivt och negativt, säger Erik Grönqvist.

Metod och material

Rapportförfattarna studerar 942 högstadieskolor under perioden 1996–2008 där 673 rektorer lett minst två olika skolor under minst två år. ”Bytesrektorerna” stannade 4,1 år per skola i genomsnitt. Författarna mäter den systematiska påverkan varje bytesrektor har på de skolor han eller hon leder, i förhållande till när andra rektorer leder dessa skolor.