Sen skolstart ger högre utbildning men lägre livsinkomst

Bättre kunskaper och högre betyg

I rapporten jämförs barn födda i december ett år med barn födda i januari nästa år. De är födda ungefär samtidigt men deras ålder vid skolstarten skiljer sig åt med nästan ett år. Barn som är äldre när de börjar skolan presterar bättre på kunskapstester i sjätte klass och har högre betyg i nionde klass än barn som börjar skolan när de är yngre. Åldern vid skolstarten har lika stor betydelse för flickor som för pojkar.

Längre utbildning men lägre livsinkomster

De som är äldre när de börjar skolan skaffar sig längre utbildning och har större sannolikhet att ta ut en examen från högskolan än de som är yngre vid skolstarten. Men januaribarnen är också ett år äldre än decemberbarnen då de kommer ut på arbetsmarknaden och har missat ett års inkomster. De har dock en snabbare inkomstutveckling, men det är först i 50-årsåldern som inkomsterna är högre än för dem som började skolan tidigare. Eftersom inkomstbortfallet är stort i början av yrkeskarriären och de högre inkomsterna uppkommer ganska sent, leder en senare skolstart – sett över hela arbetslivet – till lägre livsinkomster.

Större utbildningseffekt i det gamla folkskolesystemet

Utbildningseffekten är störst för personer som gick i det gamla folkskolesystemet. Det kan bero på att folkskolesystemet tidigt delade upp eleverna i studieförberedande och icke-studieförberedande inriktningar. Barn som är lite äldre vid skolstarten har ett försteg gentemot sina yngre kamrater. Ju tidigare sorteringen av elever sker, desto mer betydelsefull blir denna initiala skillnad. En tidig sortering av elever kan därför förstärka de långsiktiga effekterna av skillnader i skolstartsålder.

Bakgrund

I rapporten studeras alla personer födda i Sverige 1935–84. Individernas utbildning och inkomst mäts år 2000.